Efter gårdagens dramatiska nej i Europaparlamentet till EU:s telekompaket riktas nu än mer fokus på den personliga integriteten på nätet.

I dag skriver Centerpartiets integritetspolitiska talesperson Annie Johansson i en debattartikel på SvD.se att partiet vill ha en EU-ombudsman som ska värna de mänskliga rättigheterna och ha befogenhet att stoppa integritetskränkande förordningar, direktiv och andra rättsakter.

”I avvägningen mellan integritet å ena sidan och säkerhetsintressen eller starka ekonomiska intressen å andra sidan, har balansen systematiskt förskjutits till integritetens nackdel”, skriver Annie Johansson.

Partiet föreslår både en svensk integritetsbalk där all integritetsskyddande lagstiftning ska samlas och att det förutom EU-ombudsmannen även tillsätts en integritetsombudsman i Sverige.

Men Centern är inte det enda parti som nu riktar ljuset på den personliga integriteten. Socialdemokraternas fem toppkandidater i EU-valet kräver i samband med telekompaketet att Sverige tar initiativ till en bred genomgång eller utvärdering av lagar och förslag i EU som påverkar grundläggande rättigheter.

Både myndigheter, regeringar, organisationer och medborgare ska i utvärderingen ha rätt att komma med synpunkter och åsikter, menar partiet.

– I varje enskilt fall kan man säkert säga att lagstiftning är väl motiverad, men när man lägger ihop Ipred-lagstiftningen med diskussionen om telekompaketet, med datalagringsdirektivet, diskussionen om copyright-regler och med förhandlingarna kring Acta, så börjar vi bli oroliga att det här ger svårare effekter på integriteten än vi tidigare förstått, säger den socialdemokratiske Europaparlamentarikern Göran Färm till SvD.se.

Också S föreslår både en svensk integritetsombudsman och en europeisk motsvarighet. Partiet vill att den europeiska ombudsmannen ska följa lagstiftningsarbetet och slå larm när förslag läggs fram som hotar den personliga integriteten. Hit ska medborgarna också kunna rikta klagomål mot integritetskränkande lagar.

– Vi vill ha ett ställe dit människor kan vända sig när de upplever problem med antingen den nationella lagstiftningen eller den europeiska, säger Göran Färm.

Samtidigt riktar partiet hård kritik mot regeringen för att i bland annat den svenska implementeringen av Ipred ha gått längre än vad EU kräver.

– Ipred är ett typiskt exempel där Sverige har skärpt regelverket jämfört med vad EU kräver. Därför behöver vi även på nationell nivå en integritetsombudsman, eftersom det inte är självklart att det ser likadant ut i alla medlemsländer.

Men det var ju samtidigt S och förre justitieministern Thomas Bodström som var pådrivande när datalagringsdirektivet blev verklighet i EU – är det här en kursändring?

– Nej, det skulle jag inte säga. Fortfarande säger vi att mycket av den här lagstiftningen har varit väl motiverad när den har tagits. Men det har blivit väldigt mycket nu, och lagarna kommer till ur olika infallsvinklar. Ibland är skälet terrorism, ibland copyright-skydd, nu är det skapandet av en gemensam telekommarknad som är ingången, säger Färm.