Regeringens besked att försvarsberedningen, som varit vilande, nu ska göra en säkerhetspolitisk omvärldsanalys och får en ny ordförande, presenterades vid det årliga frukostmötet på Rosenbads innergård i går. Den senaste analysen gjordes 2007 och uppdaterades 2008.

– Nu ska man titta på bredare trender, alltifrån globaliseringseffekter till förskjutningar i ekonomisk och polisk makt i världen, för att se framåt och vilka krav det ställer på vår försvarspolitik, vår försvarsmakt och våra samarbeten, sade försvarsminister Karin Enström (M) efter mötet.

I dag bedöms det största hotet utgöras av terrorism och internationell organiserad brottslighet. Men från 2015 kan hoten bedömas annorlunda, beroende på vad försvarsberedningen kommer fram till.

– Ryssland är en väldigt viktig del i det analytiska arbetet som måste göras, säger den nytillsatta ordföranden Cecilia Widegren (M).

Widegren betonar att Ryssland, sedan kommunismens fall, inte har fallit bort ur den säkerhetspolitiska bedömningen - tvärtom ledde kriget i Georgien 2008 till en förändrad svenskt försvarspolitik.

– Det spelade en enormt viktig roll för den nya inriktning vi har på försvaret i dag, nämligen att vara användbart, tillgängligt och flexibelt för att göra en insats här och nu.

Widegren tillägger att det är viktigt att se vad som händer i det civila samhället, för att bedöma Rysslands militära förmåga.

Peter Hultqvist (S), ordförande i riksdagens försvarsutskott, tycker att det är ”mycket viktigt” att analysera situationen i Ryssland.

– Där har man just nu ett förmågelyft som omfattar både armé, marin och flyg. Man satsar stora pengar på nyanskaffning av materiell och uppbyggnad av sin organisation, säger han.

Enligt Hultqvist är det ett faktum som Sverige och de övriga nordiska länderna, liksom de baltiska, måste förhålla sig till i framtiden. Hultqvist lyfter även Arktis betydelse, och hur möjligheterna att utvinna naturtillgångar där kan påverka säkerhetsläget.