Den extraordinära händelsen har hittills hållits hemlig. Det var på långfredagens natt den 29 mars som den ryska flygövningen mot svenska mål inträffade. Två månader tidigare, under Folk och försvars rikskonferens i Sälen den 15 januari, slog försvarsminister Karin Enström (M) i ett tal fast:

”Säkerhets-, krisberedskaps- och försvarspolitiken syftar till att hela tiden, dygnet runt, vara förberedd på att det oförutsägbara kan inträffa.”

Enligt riksdagens beslut ska också Försvarsmaktens beredskap mot incidenter vara ”omedelbart tillgänglig”. Men verkligheten under långfredagsdygnet var en annan.

Efter midnatt såg den svenska luftbevakningens personal på sina datorskärmar sex snabba flygplan som dök upp i öster. De kom från baser i Sankt Petersburgsområdet, passerade över Finska viken och öster om Stockholms skärgård. Normalt flyger ryskt flyg därefter söderut över Östersjön för att landa i den ryska enklaven Kaliningrad. Men nu svängde planen av mot Sverige.

Kärnan i förbandet var två tunga bombplan av typen Tu-22M3, som i Nato kallas Backfire. De har fyramansbesättning och kan bära kryssningsmissiler och kärnvapen. Bombplanen skyddades av fyra avancerade ryska jaktplan av typ Su-27, Natobeteckning Flanker. Klockan 2 var de ryska planen utanför Gotska sandön, 30–40 kilometer utanför Sveriges territorialgräns.

– Jag kan bekräfta att det rörde sig om två bombplan – Tu-22 med jakteskort av Su-27-plan. De höll sig i internationellt luftrum vid Gotska sandön och genomförde någon form av övning. Därefter vände de tillbaka samma väg de kommit, säger generallöjtnant Anders Silwer, Försvarsmaktens insatschef.

Anders Silwer vill inte svara på vad ryssarna övade. Men SvD:s militära källor beskriver hur de ryska planen vid anflygningen mot Sverige delade upp sig på två täter. Bombplanen genomförde fingerade angrepp mot två bestämda mål i Stockholmsområdet och Sydsverige. Målen är två av Sveriges viktigaste militära anläggningar.

Det inträffade påminner om Sovjetunionens agerande under kalla kriget. Då kunde attackplan flyga rakt mot svenska radarstationer och flygbaser för att tvärt vända om före svenska gränsen. På 1990-talet upphörde ryskt strategiskt bombflyg att flyga över Östersjön, men återkom 2011. I juli 2012 sågs Tu-22M3 flyga ihop med jaktplan över Östersjön. Men det var på dagen – inte i nattens mörker, vilket är nytt.

I Sverige fungerar luftbevakningens radarsystem, stridsledning och signalspaning dygnet runt. Därutöver ska det finnas en incidentberedskap med minst två startklara Gripenplan. De ska identifiera och dokumentera främmande flygplan samt ytterst avvisa inkräktare. Varje dygn finns denna beredskap, men hur många timmar den är i gång är hemligt. Under långfredagens natt fanns inga piloter eller plan redo.

– Nej, vi hade inte plan i incidentberedskap, bekräftar Anders Silwer.

Nato håller däremot alltid 24 timmars jaktberedskap i Baltikum. Där gick larmet och två danska F 16-plan startade från sin bas Siauliali i Litauen. De hann inte riktigt i kapp utan skuggade de ryska bomb- och jaktplanen på avstånd.

En av SvD:s källor med djupa kunskaper om Sveriges insats-beredskap säger:

– Redan när vi upptäckt planen borta i Finska viken skulle vår beredskap ha höjts och svenskt jaktflyg sänts upp. Idén med incidentberedskapen är att visa den andra staten: ”vi ser er, vi möter er, vi har koll på er”. Här hade vi uppenbarligen ingen beredskap och koll. Det är allvarligt.

Att flygincidenter skulle kunna inträffa vid påsken gick att förutse. Ryssland hade förvarnat om att de i påskveckan skulle hålla en stor luftstridsövning, Ladoga-2013, med över 70 flygplan. En rysk nyhetsbyrå och bloggar skrev om övningen i förväg. Tidigare har Försvarsmakten sagt att beredskapen höjs när de förutser ökad flygaktivitet, men så skedde inte denna natt.

– Men vi har normalt en bra beredskap, försäkrar Anders Silwer.

I slutet av 1980-talet hade Sverige 20 flygdivisioner, i dag är vi nere på fyra. Dessutom saknar två av de fyra divisionerna enligt Riksrevisionen så mycket personal att de inte kan gå i strid.

Den ökade ryska aktiviteten ingår däremot i ett större mönster. Samma typ av ryska plan gjorde den 26 och 27 februari simulerade attacker med kryssningsrobotar mot en amerikansk fregatt i Stilla havet och en radarstation i Japan.

Testa dig i senaste veckornas nyhetsquiz

V40 | Vad misstänks partiledaren för?

V 39 | Vad heter den omstridda boken?

V 38 | Bäst betalda fotbollsspelaren?

Näringslivs mest delade på Facebook just nu:

Gulfmacken tillbaka i Sverige efter 27 år

Första macken invigd
Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven.

"Löfvens förslag kan få jobben att försvinna"

S-förslaget sågas

"Fantastiskt om folk slutade köpa Apple"

Tele2:s vd ryter till