Romerna är en av Sveriges fem nationella minoriteter, vilket ger gruppen laglig rätt till bland annat modersmålsundervisning i skolan. Ändå är det bara ett fåtal romer som får den möjligheten. Kommunerna missar ofta helt att informera romerna om att rättigheten existerar.

Även om det bara finns en elev med romsk bakgrund i en skola har den personen rätt till modersmålsundervisning, enligt lagen.

Europarådets senaste granskning av Sveriges minoritetsarbete visar på tydliga brister i arbetet för att skydda minoritetsgrupperna. Det slutgiltiga resultatet presenteras senare i vår.

–Det finns nästan inget land i Europa som lever upp till kraven och Sverige har inte heller lyckats. Kritiken från förra granskningen kvarstår och det handlar främst om brister på utbildningsområdet, säger Jarmo Lainio, professor i finska och representant i Europarådets expertkommitté.

Ställningen för flera av minoritetsgrupperna har stärkts sedan den förra granskningen 2008. Men romerna halkar fortfarande efter.

–Det har bildats ett a- och ett b-lag. För romerna är det fortfarande väldigt långt borta att exempelvis kunna kontakta en myndighet på sitt eget språk, något de har rätt till enligt lagen, säger Maria Leissner, ordförande i delegationen för romska frågor.

Det finns bara ett fåtal lärare i romani i Sverige och lärarutbildningen har svårt att få in intresserade till utbildningen. Högskoleverket arbetar med en utredning på uppdrag av Utbildningsdepartementet för att hitta ett sätt att öka tillgången på lärare i minoritetsspråken så att Sverige kan uppfylla kraven i minoritetskonventionen.

Sverige får också kritik från Europarådet för oförmågan att höja utbildningsnivån redan från gymnasiet för att på så vis få fram fler behöriga lärare.

–Det är inte en positiv situation vi har. Inga romer söker till lärarutbildningen och vi kan därför inte leva upp till det uppdrag vi åtagit oss. Man måste titta mer på den reella behörigheten för att få in folk till de här utbildningarna, säger Iréne Häggström, utredare på Högskoleverket.

Problemet med den låga utbildningsnivån är genomgående för den romska minoritetsgruppen.

Hälften av alla romska barn går inte ut grundskolan. Ännu färre går vidare till gymnasiet.

–Det är en fasansfull situation. Trots att romer har haft formell rätt att gå i skolan i 50 år reagerar inte samhället när de här barnen uteblir. Lärarna vet inte hur de ska bemöta föräldrarna, säger Maria Leissner.

Delegationen för romska frågor kräver i sitt betänkande Romers rätt att Skolinspektionen ges större mandat att kontrollera situationen i skolan där modersmålsundervisning även ska ingå.

Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) lovar att lägga ”mycket tid” på romerna framöver.

–Vi har all anledning att skämmas över det förflutna där vi tvångssteriliserade romer och rev deras bostäder. Det innebär att ta ifrån dem rätten att leva vidare på jorden. Vi har vägrat romerna skolgång och att rösta. Förtroendegapet vi ser i dag är en väldig utmaning, säger han.

Ullenhag vill ställa högre krav på andra medlemsstater i EU och kommer att använda sig av EU-systemet för att lyfta romernas situation.

Efter ett förslag från delegationen har regeringen gått med på att sammanställa en vitbok där romer själva får lämna sina vittnesmål om hur de har behandlats av samhället under 1900-talet.

–Vi måste vinna tillbaka romernas förtroende så att de vågar skicka sina barn till skolan. Vi får inte svika de här barnen som i dagsläget riskerar att hamna i en situation där de inte får några jobb, säger Erik Ullenhag.

I Sverige finns uppskattningsvis mellan 40000 och 120000 romer. Enligt Jarmo Lainio, från Europarådets expertkommitté, ligger det exakta antalet troligen någonstans där mittemellan.