Partiledarna för den rödgröna oppositionen Lars Ohly, Vänsterpartiet, Mona Sahlin, Socialdemokraterna och Peter Eriksson, Miljöpartiet håller en gemensam presskonferens vid Folk och Försvars rikskonferens.
Foto: Ulf Palm/SCANPIX
I Kabul riktade talibaner på måndagen en massiv attack mot regeringsbyggnader i centrum. I norr utsattes svenska soldater för ett eldöverfall.
Det var en dålig dag för att inte komma överens om en linje för den svenska insatsen i Afghanistan.
Det här var tillfället då de rödgröna skulle markera regeringsduglighet på ett område där den kanske oftast har ifrågasatts. Det var ju med hänvisning till försvarspolitiken som Mona Sahlins företrädare Göran Persson stängde dörren för en koalitionsregering.
Ändå tvingades alltså de rödgröna på Folk och försvars rikskonferens i Sälen presentera en uppgörelse om säkerhets- och försvarspolitiken, utan en gemensam uppfattning om den största svenska militära insatsen utomlands.
Vänsterpartiet vill ta hem trupperna så snabbt som möjligt, medan Socialdemokraterna vill stanna kvar tills afghanska myndigheter klarar att ta över ansvaret.
Tillsammans med Miljöpartiet föreslår Socialdemokraterna en översyn av den svenska insatsen 2011. Det är alltså en linje med möjlighet till omprövning av det svenska engagemanget efter valet.
Vänsterpartiet har ändå inte nappat, kanske av partiegoistiska skäl. Partiledaren Lars Ohly sa i Sälen att det inte är nödvändigt att komma överens i frågan före valet.
Det skulle ge Vänsterpartiet möjlighet att vinna väljare från den ganska stora grupp väljare som är emot insatsen.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) går i en ny rapport igenom ett antal opinionsundersökningar. Minst en tredjedel av svenskarna är negativa, i något fall är en majoritet emot insatsen.
Regeringen vill avskaffa värnplikten redan före valet. De rödgröna kommer att rösta nej i riksdagen, och svarar med att förespråka en ”förutsättningslös översyn” av frågan efter en valseger.
Vad som händer vid ett maktskifte är alltså oklart. Otvetydigt har dock en linje som är positiv till värnplikt har stort stöd bland väljarna.
Enligt MSB vill 41 procent av svenskarna ha ett försvar byggt på värnplikt och bara 29 procent ett försvar med enbart anställda.
De rödgröna vill också i högre grad än regeringen att militären ska köpa utrustning från den svenska försvarsindustrin. Ett argument är att industrin är viktig för trovärdigheten i den svenska alliansfriheten.
Troligen fastnade den exportberoende industrins jubel i halsen när oppositionen samtidigt förklarade att vapenexporten ska utredas, i syfte att skärpa reglerna.
I den rödgröna uppgörelsen utlovas en starkare inriktning på nedrustningspolitik, ett tydligare engagemang för kvinnors situation i samband med konflikter, ett ökat samarbete i Norden och kring Östersjön, och ett starkare FN.
En del frågor lämnas alltså obesvarade av de rödgröna, vilket knappast stärker bilden av ett regeringsdugligt alternativ. Å andra sidan ligger man i retoriken närmare den traditionella svenska försvars- och säkerhetspolitiken, än vad regeringen gör.
Och ett genomgående tema på Folk och försvars rikskonferens har varit just att den nya politiken är dåligt förankrad hos svenska folket.
