Sverige skulle få upp emot en halv procentenhets lägre arbetslöshet med oppositionens politik. Det sa Anders Borg (M) i går under riksdagens extrainsatta debatt med anledning av det som finansministern kallat för ett ”nationellt nödläge”.

–Jag tycker det är bra att vi får det stödet för finansdepartementets experter, säger Thomas Östros (S), finansministerkandidat.

Enligt Anders Borg handlar det om ”mellan 10 och 20000” personer som skulle kunna lämna arbetslösheten om oppositionen fick bestämma. Men syftet med räkneövningen var förstås att peka på det höga priset för en sådan politik.

– Eftersom kostnaden per jobb ligger på mellan två och fyra miljoner så är det väldigt dyrt med den typen av breda satsningar som oppositionen förordar, sa Anders Borg efter debatten.

I talarstolen citerade han ur den Socialdemokratiska regeringens besparingsprogram från mitten av 90-talet. Lika drakoniska nedskärningar skulle snabbt vänta Sverige om den rödgröna alliansens politik skulle förverkligas.

–Så snart som 2011 och 2012 skulle vi behöva relativt kraftiga åtstramningspaket. Det skulle leda till att vi inte får en sysselsättningsökning i nästa uppgång.

Att finansministern äralldeles för passiv var budskapet från oppositionen. Man stödde sig på en rad olika myndigheter och ekonomer som har pekat på behovet av ytterligare politiska insatser för att möta krisen.

Bland dem finns Konjunkturinstitutet och ordföranden i regeringens Finanspolitiska råd, professor Lars Calmfors. Den senare upprepade på fredagen förslag om höjda studiestöd, eller mer pengar till de sämst ställda pensionärerna.

Och Thomas Östros ville gärna koppla ihop regeringen med debatten om bonusar och höga löner i näringslivet. Han beskrev regeringens skattesänkningar som ”Borgbonusar” som har regnat över de rika.

Det är genomatt säga nej till flera av årets skattesänkningar som Socialdemokraterna har råd med en mer ambitiös politik mot arbetslösheten, enligt Östros.

Men finansministern lade Socialdemokraternas förslag bredvid Vänsterpartiets och Miljöpartiets, och summerade till en utgiftschock som skulle hota att spräcka statskassan.

–Klarar man inte de offentliga finanserna, då stiger räntorna, då börjar hushållen spara, då får man inte investeringar, sa Anders Borg.