English version of this article.

Denna tidiga oktobervecka är det återigen dags att sätta Sverige i det internationella massmediala rampljuset när nu 2010 års Nobelpristagare ska presenteras. Och i år är det bäddat för åtminstone en rejäl populistisk överraskning. Få saker är så hemliga som namnen på varje års Nobelpristagare. Det ingår i det kommersiella konceptet för Nobelpriset. Nyheten ska spridas över världen. Även om mycket få har någon som helst kännedom om de oftast anonyma storheterna i forskarvärlden som tilldelas den stora äran – utom möjligen för vissa av litteratur- och fredspristagarna.

Men den hermetiska slutenheten har numera sina sprickor. Fler och fler spekulerar om tänkbara namn och har dessutom ofta rätt. Det gäller speciellt pristagarna i medicin som är det mera lättillgängliga av de naturvetenskapliga prisen.

Nu drar alltså Nobelveckan igång och mycket tyder på att just medicinpriset kommer att få stor uppmärksamhet.

Det finns nämligen flera uppgifter om att Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet i år har valt att premiera provrörsbefruktningar, IVF, in-vitro-fertalisering eller rättare sagt den nu 84-årige brittiske IVF-pionjären Robert, Bob, Edwards, knuten till universitet i Cambridge.

Det var han som tillsammans med Patrick Steptoe 1968 drog igång det slutliga arbetet med att utveckla metoder att befrukta ägg utanför kroppen. Men de två männen arbetade i uppenbar motvind.

De fick, till en början, inget stöd av det medicinska etablissemanget och de baktalades och stöttes ut. Männen tvingades till sist att öppna en egen klinik på ett litet sjukhus utanför Cambridge. För att få resurser använde de medvetet medierna som påtryckningskälla, vilket inte precis ökade populariteten bland kollegorna.

Detta motstånd vände dock abrupt den 25 juli 1978 då lilla Louise Joy Brown föddes, världens första provrörsbarn som blev en omedelbar världssensation. Och nu har det fötts cirka 4 miljoner provrörsbarn i världen.

Patrick Steptoe dog 1988. Men Robert Edwards har fått en del utmärkelser genom åren, det finaste anses det amerikanska Laskerpriset från 2001 vara. Ändå har han förblivit tämligen okänd och ouppmärksammad också i sitt hemland. Tills nu då. IVF-historien är ju dessutom såpass fascinerande och publik att årets pris kan komma att leva kvar i minnet hos många.

IVF och Robert Edwards återfinns inte alls i spekulationer inför årets Nobelpris. Den ledande tipparen är numera den stora nyhetsbyrån Thomson Reuters som sedan 2002 tar fram en egen topplista med det som de kallar ”citeringspristagare”. Den bygger på att de räknat fram – metoden har i och för sig många ifrågasatt – de mest citerade forskarna i vetenskapliga tidskrifter under de senaste 30 åren. Det gäller medicin, fysik, kemi och ekonomi.

Thomson Reuters skryter med att de på detta sätt lyckats pricka in åtminstone ett rätt varje Nobelår.

I medicin har de i år satsat på upptäckten av ”fetma-hormonet” leptin och på stamcellsforskning plus upptäckten av dendritiska celler i immunförsvaret.

Den bedömningen stöds också av den andra huvudkällan till spekulationer om medicinpriset, nämligen det ansedda amerikanska Laskerpriset. Nästan varenda Nobelpristagare i medicin har fått Laskerpriset något eller några år tidigare. En annan ”vild” gissning har varit att Nobelförsamlingen äntligen skulle slå till och ge priset till Hugo-projektet, den upphaussade mastodontkartläggningen av människan arvsmassa. Det presenterades för första gången med buller och bång för tio år sedan.

Men det är inte till att tänka på, säger de som vet. Med årets pristagare slipper i alla fall Nobelförsamlingen kritik för att ge priset till krånglig grundforskning utan praktisk betydelse.