Nobelpris till livets laboratorium

Robert Edwards – det är namnet på årets hetaste Nobelpristagarkandidat i medicin. Enligt källor till SvD:s medicinreporter Inger Atterstam är det den kända och väletablerade upptäckten provrörsbefruktning som belönas när priset offentliggörs idag.

  • Det brittiska pionjärteamet Robert Edwards och Patrick Steptoe tillsammans med tekniske assistenten Jean Purdy beundrar det lilla miraklet - 2610 gram tunga Louise Joy Brown, världens första bebis som kommit till genom provrörsbefruktning.

    Det brittiska pionjärteamet Robert Edwards och Patrick Steptoe tillsammans med tekniske assistenten Jean Purdy beundrar det lilla miraklet - 2610 gram tunga Louise Joy Brown, världens första bebis som kommit till genom provrörsbefruktning.

    Foto: KEYSTONE

  • Louise Browns födelse den 25 juli 1978 skapade stora rubriker.

    Louise Browns födelse den 25 juli 1978 skapade stora rubriker.

    Foto: AP

  • Världens första provrörsflicka och -pojke, Louise Brown och Alistair MacDonald (längst till höger) tillsammans med professor Bob Edwards.

    Världens första provrörsflicka och -pojke, Louise Brown och Alistair MacDonald (längst till höger) tillsammans med professor Bob Edwards.

    Foto: LEE BESFORD

English version of this article.

Denna tidiga oktobervecka är det återigen dags att sätta Sverige i det internationella massmediala rampljuset när nu 2010 års Nobelpristagare ska presenteras. Och i år är det bäddat för åtminstone en rejäl populistisk överraskning. Få saker är så hemliga som namnen på varje års Nobelpristagare. Det ingår i det kommersiella konceptet för Nobelpriset. Nyheten ska spridas över världen. Även om mycket få har någon som helst kännedom om de oftast anonyma storheterna i forskarvärlden som tilldelas den stora äran – utom möjligen för vissa av litteratur- och fredspristagarna.

Men den hermetiska slutenheten har numera sina sprickor. Fler och fler spekulerar om tänkbara namn och har dessutom ofta rätt. Det gäller speciellt pristagarna i medicin som är det mera lättillgängliga av de naturvetenskapliga prisen.

Nu drar alltså Nobelveckan igång och mycket tyder på att just medicinpriset kommer att få stor uppmärksamhet.

Det finns nämligen flera uppgifter om att Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet i år har valt att premiera provrörsbefruktningar, IVF, in-vitro-fertalisering eller rättare sagt den nu 84-årige brittiske IVF-pionjären Robert, Bob, Edwards, knuten till universitet i Cambridge.

Det var han som tillsammans med Patrick Steptoe 1968 drog igång det slutliga arbetet med att utveckla metoder att befrukta ägg utanför kroppen. Men de två männen arbetade i uppenbar motvind.

De fick, till en början, inget stöd av det medicinska etablissemanget och de baktalades och stöttes ut. Männen tvingades till sist att öppna en egen klinik på ett litet sjukhus utanför Cambridge. För att få resurser använde de medvetet medierna som påtryckningskälla, vilket inte precis ökade populariteten bland kollegorna.

Detta motstånd vände dock abrupt den 25 juli 1978 då lilla Louise Joy Brown föddes, världens första provrörsbarn som blev en omedelbar världssensation. Och nu har det fötts cirka 4 miljoner provrörsbarn i världen.

Patrick Steptoe dog 1988. Men Robert Edwards har fått en del utmärkelser genom åren, det finaste anses det amerikanska Laskerpriset från 2001 vara. Ändå har han förblivit tämligen okänd och ouppmärksammad också i sitt hemland. Tills nu då. IVF-historien är ju dessutom såpass fascinerande och publik att årets pris kan komma att leva kvar i minnet hos många.

IVF och Robert Edwards återfinns inte alls i spekulationer inför årets Nobelpris. Den ledande tipparen är numera den stora nyhetsbyrån Thomson Reuters som sedan 2002 tar fram en egen topplista med det som de kallar ”citeringspristagare”. Den bygger på att de räknat fram – metoden har i och för sig många ifrågasatt – de mest citerade forskarna i vetenskapliga tidskrifter under de senaste 30 åren. Det gäller medicin, fysik, kemi och ekonomi.

Thomson Reuters skryter med att de på detta sätt lyckats pricka in åtminstone ett rätt varje Nobelår.

I medicin har de i år satsat på upptäckten av ”fetma-hormonet” leptin och på stamcellsforskning plus upptäckten av dendritiska celler i immunförsvaret.

Den bedömningen stöds också av den andra huvudkällan till spekulationer om medicinpriset, nämligen det ansedda amerikanska Laskerpriset. Nästan varenda Nobelpristagare i medicin har fått Laskerpriset något eller några år tidigare. En annan ”vild” gissning har varit att Nobelförsamlingen äntligen skulle slå till och ge priset till Hugo-projektet, den upphaussade mastodontkartläggningen av människan arvsmassa. Det presenterades för första gången med buller och bång för tio år sedan.

Men det är inte till att tänka på, säger de som vet. Med årets pristagare slipper i alla fall Nobelförsamlingen kritik för att ge priset till krånglig grundforskning utan praktisk betydelse.

  • Kopiera sidans adress

Senaste: 2009 delades priset av Elizabeth H. Blackburn, Carol W. Greider and Jack W. Szostak, för förståelsen för hur telomererna i DNA:t skyddar kromosomerna.
Yngst: Den hittills yngste nobelpristagaren i medicin är Frederick G. Banting. Han var 32 år gammal när han 1923 tog emot priset för att ha upptäckt hormonet insulin.
Äldst: Peyton Rous var 87 år gammal när han tog emot priset 1966. Han var en virolog i USA som upptäckte att vissa virus kan orsaka cancer.
Första kvinnliga: Endast tio av 195 pristagare i kategorin medicin har varit kvinnor, varav endast en, genetikern Barbara McClintock, inte har delat utmärkelsen. Första kvinna att ta emot priset var emellertid Gerty Theresa Cori, 1947, för hennes studier på glykogen.
Som förbjudits ta emot priset: Adolf Hitler förbjöd tre nobelpristagare från att ta emot sitt pris. En av dem var Gerhard Domagk, som tilldelades priset 1939 för upptäckten av kommersiellt tillgänglig antibiotika. Alla har senare fått diplom och medalj, men ingen prissumma.
Assisterad befruktning blev ett begrepp på 1960-talet då man började stimulera kvinnor med rubbningar i ägglossningen med hormoner.
Risken med hormon- stimulering är emellertid att äggstocken överstimuleras. Detta kan leda till en graviditet med flera foster och leder i sin tur att risken för både mor och barn ökar.
Ytterligare en metod är provrörsbefruktning. Så kallad in vitro-fertilisering innebär att ägg och spermier sammanförs på laboratoriet, varefter ett eller flera befruktade ägg återförs in i kvinnans livmoder.
De första graviditeterna efter provrörsbefruktning (IVF) i Sverige inträffade 1981 och det första IVF- barnet föddes 1982 i Göteborg. Under 1980-talet etablerades flera nya IVF-enheter och antalet fullständiga behandlingar steg successivt.
Under perioden 1991–1993 förbättrades behandlingsresultaten vid IVF och ICSI-teknik (intra-cytoplasmatisk spermieinjektion) infördes. ICSI innebär att spermien injicerades direkt i äggets cytoplasma. Riskerna med IVF är nästan enbart kopplade till den ökade risken att få tvillingar. Den risken har tidigare varit väldigt hög – mellan 25 och 30 procent – men minskar i takt med att forskningen tar fram bättre prognos- modeller.

Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!
Visa kommentarer

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID. Läs reglerna i sin helhet Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se

Toppnyheter just nu

Kinberg Batra i spetsen för Moderaternas nya laguppställning. LÄSARDEBATT

”Ny M-ledare bör vara socialkonservativ”

LIVE

Vilka egenskaper bör M-ledaren ha? Skriv inlägg.

”Den med starkast motiv är Ryssland”

Chatt

Försvarsforskare om Östersjöspelet.

EU-kommissionen smäller till storbank

JP Morgan får böta en halv miljard kronor.

Expressen säger upp alla sina fotografer

Över 60 tjänster försvinner i sparpaket.

Se hur striderna har förstört staden

satellitbilder

Kobane – före och efter kriget.

Hennes son sköts till döds

SvD i Turkiet

Oron för inbördeskrig med och PKK ökar.

Oljeprisfall bäddar för stormigt möte

"Hur länge kommer då oljepriset att vara lågt?"

Wallström gratuleras – av Nordkorea

Hoppas på bättre vänskap och samarbete.

Present till frun ”värd en årslön”

Lista

Historier cirkulerar om Nordkoreas Kim Jong-Un.

Opera anklagas för antisemitism

Kultursvepet

Protester i New York.

4 dagar kvar: Vad betyder rationell?

Högskoleprovet

Träna på vårens orddel.

En banan om dagen gör dig gladare

Fruktstund

10 anledningar att äta banan.

”Inget man bara snyter ur näsan”

Löpning

Så gick det för gänget.