Trots att Sverige ofta har toppat listan över världens skattetryck, har de borgerliga sällan lyckats utnyttja skattefrågan för att mobilisera väljarna.

Vid maktskiftet 2006 var jobben den viktigaste frågan för väljarna. Skatterna låg först på tolfte plats.

När oppositionen nu presenterar sina ekonomiska alternativ skiner det ändå igenom en rädsla för att inkomstskatterna ska bli ett borgerligt vapen 2010.

Till skillnad från vänsterpartiet har både socialdemokraterna och miljöpartiet redan tidigare accepterat över hälften av regeringens ”jobbskatteavdrag”, alltså den sänkta skatten på arbetsinkomster.

Det kommer inga nya skarpa förslag nu. Men miljöpartiets Mikaela Valtersson sade i går att de gröna, som hoppas på valframgångar i storstäderna, i framtiden prioriterar höjda klimatskatter.

Och att det då är svårt att samtidigt ”väsentligt” höja inkomstskatten för vanliga människor.

Socialdemokraternas Thomas Östros ville inte säga någonting om regeringens kommande förslag. Men enligt Östros kan partiets nej till den skattesänkning som genomfördes vid årsskiftet ändras i höstens budgetmotion.

Möjligen förbereder s-ledningen alltså ytterligare en anpassning till borgerlig skattepolitik. Trots den principiella kritiken mot att jobbskatteavdraget skapar klyftor mellan de som jobbar och de som inte gör det, exempelvis sjukskrivna eller pensionärer.

Vänsterpartiet håller hårt fast vid den ideologiska ståndpunkten. Men partiet kan ju också strunta i vad marginalväljarna i medelklassen tycker: de väljarna skulle knappast rösta på Lars Ohly i alla fall.

Partistrategerna inom socialdemokratin är dock mycket fokuserade på den här gruppen, som bidrog till att avgöra förra valet genom att byta till det borgerliga blocket.

Den rödgröna oppositionen är alltså taktiskt och ideologiskt splittrad i skattefrågan.

Enligt den borgerliga planen ska medelklassväljare veta att ett maktskifte slår direkt mot de egna plånböckerna, och därför rösta borgerligt 2010.

Socialdemokraterna är rädda för att kalkylen stämmer. Och partiet vill inte låta skattefrågan avgöra valet i en väljargrupp som kan avgöra valet.