Första söndagen i juni är det dags igen. Förra gången var det inte ens 38 procent av de svenska väljarna som röstade i Europaparlamentsvalet. Men nästa år hoppas flera av de politiska partierna locka röster genom att framstå som mer EU-kritiska än tidigare.

Men när en överväldigande majoritet i den svenska riksdagen idag röstar för Lissabonfördraget är det inte ett ”smalare och vassare” EU de säger ja till.

–Det går inte att säga att EU blir smalare av de förändringar som Lissabonfördraget för med sig, säger Carl Fredrik Bergström, forskare på Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.

Det handlar framför allt om att de maktbefogenheter som tidigare bara fanns inom EG-området, som att sluta internationella avtal, nu ska gälla för hela EU.

–Därmed inte sagt att EU blir väldigt mycket bredare, men lite bredare får man nog säga att unionen blir.

I den analys som forskargruppen på Sieps gjort konstateras däremot att det nya fördraget gör EU vassare. Det handlar bland annat om att enskilda medlemsstaters veto försvinner. Störst praktisk betydelse får detta inom det rättsliga och polisiära området. I de frågorna får också Europaparlamentet lagstiftningsmakt.

Det är bland annat det som de svenska kritikerna inom v och mp vänder sig emot. De anser att för mycket makt överlåts till EU. Därför tänker de rösta nej till fördraget och försöka få stöd för en återremiss av frågan. Deras möjligheter att lyckas är små. I stället riktas EU:s fokus mot två andra länder: Irland och Tjeckien.

Irland har röstat nej till fördraget. Men i en opinionsmätning i helgen i Irish Times är nu en majoritet av irländarna för.

–Det är inte osannolikt att det irländska nejet kommer att ändras till ett ja, säger Bergström.

Det innebär i så fall en ny folkomröstning om hela Lissabonfördraget eller delar av det och att vissa undantag görs för Irland.

–Tjeckien börjar kännas som ett större problem, säger han.

Där ska EU-fördraget prövas av författningsdomstolen och dessutom är det politiska läget mycket oklart.