Påståenden om missbruk av regeringens utnämningsmakt väntas spela en viktig roll i den borgerliga alliansens valrörelse.
I går debatterade riksdagen ett betänkande från konstitutionsutskottet (KU). Där konstaterar en majoritet, bestående av miljöpartiet och de borgerliga, att andelen socialdemokrater bland myndighetschefer och generaldirektörer är så hög att det ”kan väcka misstanke” om att annat än sakliga grunder ligger bakom utnämningarna.
De borgerliga partierna tar nu fram förslag till förändringar efter ett eventuellt maktskifte efter valet i höst.

Parallellt har de borgerligas rättspolitiska arbetsgrupp diskuterat frågan om regeringens utnämningar av högre domare. Där är det nu klart att de borgerliga vill göra stora förändringar för att ”öka domstolarnas oberoende”.
– Dels vill vi flytta Domstolsverket bort från regeringen, för att bli en myndighet under riksdagen i stället, säger Johan Pehrson (fp), som är ordförande i riksdagens justitieutskott och leder den borgerliga arbetsgruppen.
I dag utser regeringen landets högsta domare, som justitieråden i Högsta domstolen, regeringsråden i Regeringsrätten och presidenterna i landets hovrätter.
De borgerliga vill alltså ändra systemet, och i praktiken låta riksdagen ta över regeringens utnämningsmakt.
– De högsta domarna bör utses genom ett öppet förfarande i riksdagens justitieutskott, säger Johan Pehrson.

Advokaten och kristdemokraten Peter Althin sitter med i den borgerliga arbetsgruppen. Han påpekar att många av dagens höga domare har en bakgrund i regeringskansliet.
– Jag vill ha ett brett dike mellan den verkställande och den dömande makten, säger Peter Althin. Det får inte finnas misstankar om att annat än kvalifikationer ligger bakom en utnämning.
När det gäller rättsväsendet så handlar den borgerliga kritiken mer om principer än om misstänkt socialdemokratisk politisering.
– Det är väl bra om inte regeringen utser dem som ska avgöra om regeringen bryter mot grundlagen, säger Pehrson.

Exempelvis hämtas ledamöterna i lagrådet, som bland annat granskar att regeringens lagförslag är förenliga med grundlagen, bland domarna i Högsta domstolen och Regeringsrätten.

En utredning som blev klar år 2000 föreslog att regeringen formellt skulle behålla utnämningsmakten, men att en förslagslista över lämpliga kandidater borde tas fram av en särskild nämnd. Den skulle bestå av domare som nomineras av regeringen, en advokat som utses av Advokatsamfundet och representanter för allmänheten, som skulle väljas av riksdagen.
Regeringen får sedan välja från listan. Skulle regeringen av något skäl vilja utse någon annan måste det anmälas till riksdagens justitieutskott, som ska hålla offentligt förhör med regeringens kandidat.

Syftet var att öka öppenheten och att stärka domstolarnas legitimitet. Men också att skilja på den verkställande och dömande makten.
– Det är ju sådana resonemang som ligger i botten, säger hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt som ledde utredningen.
Johan Hirschfeldt skrev själv en reservation i utredningen, för en variant av förslaget som inte skulle kräva någon ändring av regeringsformen.
Johan Pehrson säger att de borgerliga är överens om inriktningen med mer oberoende domstolar. Men ännu har partierna inte i detalj tagit ställning till hur det ska genomföras.
– Vi ska nu damma av Johan Hirschfeldts utredning och titta på de olika förslagen, säger Johan Pehrson.