Då Stefan Ingves på onsdag meddelar beslut om reporäntan kan han göra det fullt förvissad om att han har svenska folkets förtroende. Riksbanken åtnjuter nämligen störst anseende av landets mest framträdande myndigheter.

Därefter följer Konsumentverket och på delad tredjeplats kommer Skatteverket, också det en myndighet med inverkan på vår privatekonomi.

På jumboplats i Sifos färska undersökning, som presenteras i Almedalen i dag, om anseendet hos svenska myndigheter 2012 hamnar Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

– Det är väldigt intressant att Skatteverket får så höga siffror – att den som tar våra pengar är så populär. Men resultatet stämmer väl överens med tidigare mätningar, konstaterar Sören Holmberg, statsvetare vid SOM-institutet på Göteborgs universitet som genomfört flera liknande undersökningar.

Holmberg tror att medvetna och strategiska förändringar ligger bakom myndighetens goda resultat. Tillgänglighet och servicekänsla är faktorer han anger som viktiga.

– Kan Skatteverket få så bra gensvar borde andra också kunna få det, säger han.

Undersökningen, som omfattar 25 svenska myndigheter, bygger på den så kallade Trimskalan med 200 skalsteg: (–) 65–(+) 135. Allt under noll är kraftigt negativt, enligt Toivo Sjörén som är Sifos chef för opinionsundersökningar.

– Det indikerar stora problem i ryktet gentemot allmänheten, i det här fallet för Migrationsverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Snittet för europeiska myndigheter ligger på 37, ett enligt Sifo fullgott resultat. Ett index på 48, som Riksbanken noterar, är väldigt bra – trots att det är långt kvar till max på skalan.

– Vi gör det vi ska och berättar om det på ett öppet och tydligt sätt. Vi har jobbat långsiktigt med att tala klarspråk och hanterade krisen 2008 på ett bra sätt, vilket säkert spelat roll för förtroendet, säger Pernilla Meyersson, informationschef på Riksbanken.

Riksbanken har främst indirekt kontakt med allmänheten; en stor del av kommunikationen sker via medier. I Sifos undersökning finns även en rad aktörer som främst verkar genom direkt kontakt. Totalt har 3000 personer tillfrågats, och Toivo Sjörén påpekar att deras svar inte speglar om de haft kontakt med myndigheterna eller inte – utan hur myndigheterna uppfattas i samhällsdebatten.

Klart är ändå att myndigheterna generellt har högre anseende hos sina brukare än hos allmänheten i stort. Studier Sören Holmberg genomfört visar dock att två organisationer skiljer sig från övriga:

– Om du är sjukskriven eller arbetslös minskar uppskattningen för Försäkringskassan respektive Arbetsförmedlingen. Att förtroendesiffrorna sjunker bland närmaste berörda tyder på att erfarenheten är en viktig omständighet; de som känner till servicen är mest negativa, säger Holmberg.

Eva Lindh-Pernheim, chef på förmedlingsutvecklingen på Arbetsförmedlingen, säger att egna undersökningar visat att såväl arbetssökande som arbetsgivare är nöjda med den service de får.

– Jag tror att det låga anseendet har med förväntningar att göra, att vi har svårt att förmedla en korrekt bild av det vi gör. Just nu jobbar vi mycket för att nå ökad tillgänglighet och fler personliga möten.

Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson är medveten om myndighetens låga förtroende hos allmänheten, men tycker att det är konstigt:

– Över 97 procent får den ersättning de söker snabbt, lätt och enkelt. Jag tror att vi ibland blandas ihop med de kritiserade regeländringar som gjordes 2008. Vi har också haft en del omställningsproblem när vi gick från att vara länskassor till en statlig myndighet 2005.

Vad gör ni för att bygga ett starkare förtroende för verksamheten?

– Vi fortsätter vårt antikrångelarbete och har lämnat ett 30-tal förslag till regeringen som ska göra det lättare för våra kunder. Jag hoppas att vi inom kort tillhör toppen på förtroendelistan, säger Eliasson.

Sifos Toivo Sjörén slår fast att en känsla av samhörighet samt myndighetens kompetens är hörnstenar då förtroende ska byggas. Att Skatteverket hamnar högt tror han bland annat beror på lyhörd personal:

– När det inte fungerade att deklarera på webben sköt de upp slutdatumet blixtsnabbt, vilket uppfattades som positivt. Man behöver inte gilla skatterna, men de flesta tycks förvissade om att saker sker på ett rättvist sätt.

Hur skulle då Riksbankens förstaplats påverkas om myndigheten plötsligt höjde reporäntan högt över folks förväntningar?

– Det var en bra fråga. Det uppfattas alltid positivt med lägre räntor. Men vi har haft betydligt högre räntor än nu och ändå haft högt förtroende, säger informationschef Pernilla Meyersson.