De farhågorna framfördes i går av nordiska och amerikanska nyckelaktörer med erfarenhet från Afghanistan. Inför striderna som ledde till talibanregimens fall 2001 sändes de första utländska specialförbanden till Afghanistan. I dag finns där Sveriges största militära utlandsstyrka, en insats som i sin nuvarande form ska avslutas 2014. Då ska i stället ”afghanerna själva ta över ansvaret för säkerheten”, som utrikesminister Carl Bildt deklarerade i riksdagen i onsdags.
–Afghanerna vill inte ta över ansvaret. Men USA:s militära strategi har inte lyckats utan detta är i själva verket en ordnad truppreträtt under amerikansk ledning, sade en av deltagarna vid ett symposium som i går arrangerades i Stockholm av Kungliga Krigsakademien.
–Vi har utkämpat ett onödigt krig. Om vi understött Afghanistan i början hade vi sluppit tio års krigföring, slog amerikanen Dov Zakheim, som var en av huvudtalarna, fast.
Dov Zakheim hade i USA:s försvarsdepartement uppgiften att samordna den civila hjälpen till Afghanistan åren 2002–2004. Men när Bushadministrationen 2003 startade Irakkriget så ändrades fokus. Mycket lite satsades på att bygga upp Afghanistan där situationen samtidigt förvärrades och efterhand utvecklats till USA:s längsta krig.
Med krigströtthet, budgetunderskott och drastiska nedskärningar av försvaret slår USA nu i stället in på en ny militär strategi. President Obama ser Europa som stabilt och halverar USA:s markstyrkor här – medan fokus alltmer läggs på marina styrkor i Stilla Havet där Kina ses som ett allt större hot.
Det oroar Dov Zakheim som varnar för att Europas stabilitet inte kan tas för given. Spänningen mellan Ryssland och de baltiska länderna består, Ungerns allt fler högerextremister oroar och Balkan är en krutdurk. USA har försäkrat att dess åtaganden genom Nato för Europas säkerhet kvarstår, men Dov Zakheim ifrågasätter realismen:
–Hur dessa åtaganden ska uppfyllas, samtidigt som fokus växlar till Asien och trupperna reduceras, är ett mysterium som vi ännu inte sett lösningen på.
