Det rödgröna kravet innebär en reträtt av 300000 amerikanska militärer, men har hittills inte uppmärksammats. För socialdemokratin är det en rejäl kursändring. Regeringen Persson deklarerade valåret 2006: ”För regeringen är det centralt att utveckla den transatlantiska länken och Sveriges samarbete med Förenta staterna”. Med en regering ledd av Mona Sahlin 2010 blir det en annorlunda politik:

”En rödgrön regering kommer att kräva att USA avvecklar sina kärnvapen och militärbaser utanför landets gränser”.

Detta entydiga besked ges i programmet ”En rödgrön politik för Sveriges relationer med världens länder” från 17 februari. Dokumentet är godkänt av de tre partiernas ledare.

–Det är en svensk position gentemot USA. De ska avveckla alla baser utanför landets gränser, säger Hans Linde, Vänsterpartiet.

Även i länder som Afghanistan, Sydkorea eller Tyskland?

–Ja. Det står i överenskommelsen. Där finns inga undantag. Vi ska ha en svensk position för nedrustning och avspänning. Det är viktigt att USA avvecklar sin militära närvaro runt om på jordklotet, svarar Hans Linde.

I Asien finns en spridd oro för Kinas ambitioner. Kommunistdiktaturen Nordkorea med kärnvapen hotar Sydkorea, där håller USA 25000 militärer, med krig. Sverige har en nyckelposition i Korea och ingår sedan 1953 i den neutrala övervakningskommissionen mellan Syd- och Nordkorea. Ambassadör Sture Theolin ledde denna 2006–2008 och är förvånad över de rödgrönas krav.

–Det är ett grundrecept för den som vill destabilisera Ostasien, en av världens viktigaste tillväxtregioner. Det skulle få globala konsekvenser där valutakrisen i Europa skulle vara som bleke jämfört med vad som då skulle ske i hela världsekonomin, säger Sture Theolin.

Även forskningsledaren Mike Winnerstig vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, betonar att USA:s baser och kärnvapenparaply avhållit Japan och Sydkorea från att rusta upp och skaffa egna kärnvapen. I Europa har USA redan minskat sina styrkor i Europa från 340000 till 80000 man.

–De symboliserar en stark politisk och militär solidaritet, som även vi är delaktiga i. Skulle de försvinna blir det problem inom EU och Nato. Länder i Östeuropa har en viss misstänksamhet mot Tyskland och Ryssland. Så länge amerikanerna är på plats behöver de inte rusta upp. Är man renodlat antiamerikansk så är det här en frestande lösning. Men har man fred och stabilitet för ögonen så kan konsekvenserna bli direkt motsatta, säger Mike Winnerstig.

Han påpekar att det är inkonsekvent att de rödgröna inte också kräver stopp för Ryssland som nu bygger baser i Abchazien och Sydossetien i Georgien i strid med folkrätten.

–Vi kan inte diskutera varje enskild militärbas, svarar Miljöpartiets Peter Rådberg och hänvisar till att USA har flest baser.

Socialdemokraternas utrikestalesman Urban Ahlin försöker tona ned kravet på en USA-reträtt. Det dagsaktuella är att få bort kärnvapnen, att stänga alla USA-baser är mer ”utopiskt”.

–Vi kommer att ställa krav på det. Men vi inser också att det kommer att ta väldigt, väldigt, väldigt lång tid. Det är svårt att kräva att militärbaser läggs ned när länderna själva starkt vill ha dem kvar. Vi hade ju ett sådant exempel med Island, svarar Urban Ahlin.

I Afghanistan är Sverige beroende av USA:s baser varifrån flyg ofta kallats in som stöd när svensk trupp angripits. Den 11 november räddade amerikanska helikoptrar livet på fyra svårt sårade svenskar. Men enligt de rödgröna äventyrar inte deras krav USA:s stöd till svenska soldater.

–Vi har en bra relation till USA och deltar bägge två i en FN-mandaterad insats, säger Urban Ahlin.