Problemet med bakterier som blir resistenta, motståndskraftiga, mot olika sorters antibiotika är väl känt. Men situationen förvärras nu snabbt genom att felaktig och okontrollerad användning av antibiotika fortsätter öka samtidigt som det inte kommit fram några nya preparat alls på 30 år. Att utveckla ny och effektiv antibiotika kan ta 10–15 år. I bästa fall. Men vad ska vi göra under tiden?
–Vi måste halvera användningen av antibiotika i Sverige men helst också internationellt där man har ännu mycket större problem än här. Vi måste helt enkelt värna de antibiotika vi har och använda dem sparsamt och bara när vi vet att de gör nytta. Att gödsla med antibiotika och sätta in det mot allt håller inte. I många länder är det nästan gratis och det behövs inte ens något recept från en läkare, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar och ordförande i Strama – Samverkan mot antibiotikaresistens.
Strama är ett nätverk av experter som sedan 1995 arbetar för att minska onödig användning av antibiotika.
Nyligen kom en EU-rapport som visar att det dör omkring 25000 patienter i Europa till följd av antibiotikaresistens. Det är patienter med infektioner som tidigare skulle ha klarat sig. Men siffran är egentligen alldeles för låg, säger den europeiska smittskyddsmyndigheten. Statistiken är ofullständig och Otto Cars uppskattar att det är fem eller tio gånger fler dödsfall och då kan det handla om en kvarts miljon döda om året.
De mest utsatta är små barn med outvecklat immunförsvar, äldre där immunförsvaret tunnas ut, cancerpatienter som redan från början är i dåligt skick och patienter som går igenom stora operationer eller transplantationskirurgi.
–Modern teknik med stora ingrepp på patienter som är väldigt sjuka kommer att bli riskabelt eftersom man inte vet om de klarar alla förväntade komplikationer. Dessutom är smittoriskerna stora i själva sjukvårdsmiljön och då kan man få utbrott i alla patientgrupper, säger Otto Cars.
Bättre vårdhygien, fler vårdplatser med enkelrum och egen toa är några viktiga insatser, men också bättre diagnostik så att man kan sätta in antibiotikan mer träffsäkert. Men framför allt måste användningen av antibiotika minska. I Sverige skrivs det ut mest antibiotika i storstäderna, i exempelvis Stockholm 472 recept per 1000 invånare under ett år. Målet bör ligga på 250 recept.
–Så ser det ut i Holland och där är man bäst i klassen utan att ta några medicinska risker. Men då måste våra läkare verkligen ta sitt ansvar att säga nej och patienten måste lära sig att avstå både för egen skull och för sina barnbarns skull. Och när vi förhoppningsvis får fram ny antibiotika bör i vissa fall bara specialister få skriva ut den, anser Otto Cars.
Från politiskt håll instämmer man i Stramas mål att försöka halvera antibiotikaanvändningen på fem år.
–Det förskrivs för mycket, läkarna vill göra något och patienten vill ha något konkret i handen efter besöket. Här måste läkarna få starkare ryggrad att våga säga nej. För att minska smittorisken på sjukhusen kan jag tänka mig fler vårdplatser, men egna rum är ett önsketänkande, säger socialminister Göran Hägglund (KD).
Ylva Johansson (S) kan diskutera fler vårdplatser, men pekar också på risken med en ökad patientmakt i vården.
–I vårdvalssystemen behöver man regler som motverkar att läkaren är överdrivet mån om att alltid vara patienten till lags och skriva ut tveksamma recept. Vi vill också ge Socialstyrelsen uppdraget att kartlägga hur antibiotikan används bland alla som är 75 år eller äldre. Vi vet att några står på ständig antibiotika trots att tranbärsjos oftast är lika bra, säger Ylva Johansson.
Allt fler dör av superbakterier
