Av servicehuset Väduren på Roslagsgatan i centrala Stockholm återstår bara ett skal. Inne i huset är interiören urblåst, och byggnadsarbetare är i full gång med förstärkningsarbete. Här byggs trygghetsboende, en ny form av bostäder för äldre. Väggar flyttas för nya planlösningar och funktioner.
–Det är människor som flyttar från sina villor som vill flytta in här. Vi har gjort undersökningar i den kommunala bostadskön, och frågat köande vilket boende de vill ha. Det börjar också komma önskemål om treor och fyror, säger Maria Ehn-Notrica, informationschef på kommunala bolaget Micasa, som förvaltar omsorgsbostäder åt Stockholms stad.
Från byggarbetsplatsen lotsas vi uppåt i fastigheten till den enda färdigrenoverade lägenheten. Här är allt handikappanpassat, från kontraster i färgsättningen till det höj- och sänkbara handfatet.
Trygghetsbostäderna som riktar sig till personer över 75 år ska fungera som en övergång mellan att bo hemma och att få plats på ett vård- och omsorgsboende.
I landets kommuner väntas nu 3900 trygghetsbostäder byggas de närmaste två åren. En fjärdedel av dessa planeras i Stockholmsområdet, och i Stockholms stad byggs nu trygghetsbostäder framför allt genom omvandling av stadens servicehus.
Inget biståndsbeslut behövs, men den som känner sig otrygg kan ha rätt till förtur. Samtidigt bärs en större del av kostnaden av pensionärerna jämfört med servicehusboendet.
Renoveringen av Väduren, det enda trygghetsboende i Stockholms innerstad där hyran är färdigförhandlad, ger en fingervisning.
För en tvårummare på 61 kvadratmeter som före renoveringen kostade 5736 kr kronor i månaden, hamnar hyran efter renoveringen på 9054 kronor, en hyreshöjning med 37 procent. För en trerummare på 92 kvadrat hamnar den nya hyran på 11828 kronor i månaden.
Utöver det betalar boende för bland annat vård, larm och fritidsaktiviteter som tidigare ingick i hyran.
–Det är höga hyror, det går inte att säga annat. Tyvärr gör så övergripande totalupprustningar extra mycket på hyran. Det blir så nära nyproduktion man kan komma. Och det är klart att läget spelar roll, säger Sara Kristensson, hyresförhandlare på Hyresgästföreningen.
Micasas vd Anders Nordstrand pekar i stället på höjd standard.
–Efter ombyggnaden får du en standard motsvarande en nyproducerad lägenhet i innerstan. Flyttar du in i ett helt nytt hus hamnar du på samma hyra, säger Anders Nordstrand, som också pekar på att pensionärer har rätt till bostadstillägg som kompensation för en låg pension.
–I Skärholmen gör vi ombyggnaden på en annan nivå, och då blir det inte heller samma hyra.
Hyrorna i ytterstaden ligger på en annan nivå. På boendet Fästmanssoffan i Vällingby blir den nya hyran för en tvåa på 57 kvadratmeter 7408 kronor, en höjning med 15 procent.
Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, varnar dock för att reformen riskerar att utestänga vissa grupper.
–Det är något vi har sett här i Umeå, där man byggt trygghetsboenden i otroligt fina miljöer. Om hyrorna är oskäliga är risken att segregeringen ökar. Fattigpensionärer, som framför allt är gamla kvinnor, har inte råd att bo där. Man ökar kanske valfriheten för en liten grupp, men de som inte har råd tvingas bo kvar hemma och bli fångar i sina hem med hemtjänst och larm, säger Yngve Gustafson.
Han är också kritisk till att servicehusen successivt byggs om och försvinner.
–Enligt mig är det helt vansinnigt eftersom vi ser hur vårdbehoven ökar. Grundtanken med boendereformen var ju att man skulle få fler olika boendeformer. I stället offras de gamla när kommuner och landsting skyfflar över kostnader på dem.
