Jul, jul, strålande jul. Lysande snögubbar i trädgårdarna, glittrande lampor i buskar och träd och runt fönsterrutor.
Hos Rustas butiker har folk köpt julel - alltså sådant som ljusslingor, adventsstakar, och lysande snögubbar - för dubbelt så mycket pengar som förra året.
Familjen Brunzells hus i Sollentuna är dekorerat efter amerikansk förebild. Fler ljusslingor finns i förrådet.
Särskilt är det kulörta och genomskinliga plastslangar med små lampor i som är populära just nu.
Anders Forsgren, marknadsdirektör på Rustabutikerna, har sett en markant ökning av försäljningen av julel de senaste åren, och allra mest de senaste tre åren.
- Försäljningen av traditionella adventsstakar har minskat kraftigt. Det är en tydlig amerikaniserad trend och folk köper i stället balkongbelysning, terassbelysning, fönsterbelysning och blinkande ljusslingor.
Vad säger då detta om oss svenskar?
Etnologen Eva Londos, försteintendent vid länsmuseet i Jönköping, har studerat fenomenet. Det började så smått redan för ett tiotal år sedan.
- Vi har ju fått det bättre ställt. Vårt välstånd och överflöd tilllåter det här, säger hon.
Förr var det förbehållet kungar och furstar att illuminera sina byggnader. Nu har gemene man råd. Och inspirationen kommer, som så mycket annat, från USA.
Utförandet är ofta en klassfråga, enligt Eva Londos. Adventsljusstakar och diskreta enfärgade slingor, tycker många är ”normalt” och svenskt sparsmakat, medan lysande tomtar brukar ges som exempel på dålig smak.
- Kultureliten är väl rätt medvetet allergisk mot sådant här. Det är snarare folkligt, säger Eva Londos.
Svensken väljer alltmer kitsch och glitter, inte bara till jul, och mindre av rejäla bruksföremål.
- Det ska vara sådant som pryder och gör livet kul, verkar det som, säger hon.
Familjen Brunzells tusentals lampor på huset i Sollentuna började som ett skämt. En granne som varit i USA kläckte ur sig att amerikanernas överdådigt pyntade trädgårdar var smaklösa.
- Det där kan du väl få här med, sade Ingmar Brunzell och köpte sina första par lysande tomtar.
Därefter har skämtet blivit en hobby som delas lika mycket av hustrun Kicki. I år smyckas
fasaden av ett regn lampor och lysande figurer, stora ljussatta plasttomtar och renar besöker trädgården. Ingmar Brunzell vågar inte räkna efter hur mycket pengar familjen har lagt på husets julprakt.
- Vi handlar nya grejer när julen är slut, då det är billigt.
Vad tycker grannarna då?
- Många tycker att det är kul, men en och annan tycker väl att vi överdriver lite.
Men vänta bara - årets pyntning är kanske diskret jämfört med vad familjen Brunzell planerar till nästa år. I förrådet finns minst 200 meter ljusslingor till som inte passade in i år.
