Förslaget om sänkt alkoholskatt lades fram av utredaren Kent Härstedt. Tanken var att den sänkta skatten skulle minska införseln av alkohol från EU-länder. Förslaget fick stor genomslagskraft och 2005 fanns det en klar majoritet, 57 procent som var för en sänkning av alkoholskatten. Var femte tyckte till och med att det var ett mycket bra förslag och sänkt alkoholskatt fick gehör även från nykterhetsorganisationer som förespråkar total nykterhet.

Men nu visar en ny undersöking från Lennart Weibull och Sören Holmberg, professorer på Som-institutet, att det starka stödet för sänkt alkoholskatt är lägre än någonsin. 2008 tycker rekordfå, endast nio procent, att förslaget om sänkt alkoholskatt är mycket bra.

– Jag tror det beror på att stödet för sänkt alkoholskatt var exceptionellt hög 2004 och att det nu har gått ned till en normalnivå, säger Lennart Weibull, professor vid Som-institutet i Göteborg.

– Orsakerna är många. En orsak är att när Finland sänkte sin alkoholskatt fick det negativa konsekvenser i form av social utslagning och ökat våld inom familjen. Det fick stor uppmärksamhet i Sverige och avskräckte nog en del, säger Weibull.

Stödet har minskat bland de flesta. Men samtidigt finns de traditionella åsiktsskillnaderna kvar. Män är mer positiva till en skattesänkning av alkohol än kvinnor, södra Sverige är mer positiva än norrlänningar. Personer som står politiskt till vänster är mer kritiska till en skattesänkning än de som står till höger. Göran Hägglund och hans partikolleger i KD går starkt emot förslaget medan sympatisörer för moderaterna är mer positiva.

– Ett annat skäl till lägre stöd är nog att frågan om sänkt alkoholskatt inte är på agendan på samma sätt i dag som det var 2004. Då skulle våra alkoholvanor harmonisera med europeiska vanor. Det är inte på samma sätt i dag, säger Lennart Weibull.