I mitten av juni väljer Sverige för tredje gången Europaparlamentariker. Valdeltagandet var uselt både 1995 och 1999. I år hoppas statsminister Göran Persson på ett valdeltagande kring 50 procent. Men intresset hittills har varit klent och den senaste opinionsundersökningen pekar på att valdeltagandet i stället blir rekordlågt.

I SvD:s Sifoundersökning som genomfördes 10-13 maj svarar 46 procent av de 971 personerna att de kommer att rösta. 36 procent kommer inte att rösta. 11 procent kommer kanske att rösta, 7 procent är tveksamma.
- Jag är rädd för att vi får ett mycket lågt valdeltagande. Hittills får man vara glad om vi klarar 35 procents valdeltagande. Att nå 50 procent är ett önsketänkande, säger Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Att 46 procent faktiskt svarar att de kommer att rösta den 13 juni ska tas med en mycket stor nypa salt. Resultatet är något bättre än i vintras, men röstbenägenheten är en av de frågor som är allra svårast att mäta. Erfarenheten av
den här typen av opinionsundersökningar pekar på att röstviljan överdrivs kraftigt, eftersom röstandet är en positivt laddad norm. All erfarenhet visar också att människor överdriver sitt röstande i efterhand: fler säger att de röstat än de som faktiskt gått till valurnorna.
- De här siffrorna ska viktas ned. Bedömningen av röstviljan ligger nu på 37 procent, säger Toivo Sjörén, undersökningsledare vid Sifo.

Ett lågt valdeltagande gynnar de EU-positiva eftersom de EU-skeptiska väljarna i stor utsträckning stannar på soffan. Och det finns en mycket stor skillnad bland vilka som tänker rösta.
Bland LO-medlemmarna säger 49 procent att de inte ska rösta, och bara 25 procent att de kommer att rösta - och bland dem finns alltså också en stor grupp som sannolikt överdriver sin röstvilja. Bland TCO-medlemmarna tänker 51 procent rösta och bland Sacomedlemmarna 66 procent.
Den stora klyftan riskerar att skada valets legitimitet mer än ett lågt valdeltagande. Det är viktigare vilka som går och röstar än hur
många som går och röstar. Det menar Rutger Lindahl, professor i statsvetenskap i Göteborg, och får medhåll:
- Om valdeltagandet är någorlunda jämnt spritt så upprätthåller man någon form av legitimitet. Men den här klyftan ökar hela tiden och på lång sikt är det oroande, säger Sören Holmberg.
En månad före valdagen är temperaturen i valrörelsen låg. De sju partierna har ännu så länge varit mycket dåliga på att mobilisera sina väljare. Sämst ser det ut att gå det för centern och miljöpartiet. 51 procent av miljöpartiets och 47 procent av centerns sympatisörer kommer inte att rösta, medan 30 respektive 37 tänker rösta.
- Det är mycket svagt, säger Rutger Lindahl.
Bäst röstvilja finns bland folkpartister, följt av kristdemokrater, moderater och vänsterpartister. Av de socialdemokratiska sympatisörerna svarar 46 procent att de ska rösta och 34 att de inte ska rösta, samtidigt som få LO-medlemmar alltså tänker rösta.
Sammantaget pekar det mot att socialdemokraterna riskerar att göra ett nytt katastrofval.
1999 fick s drygt 26 procent, det sämsta resultatet i modern tid:
- För socialdemokraterna är det bekymmersamt att ha en så låg mobiliseringsgrad. Det är inte godkänt. Det ser verkligen inte särskilt framgångsrikt ut för dem, säger Rutger Lindahl.

Statsminister Göran Persson tror på ett högre valdeltagande än 1999.
- Helt enkelt därför att det gick så risigt förra gången.
Samtidigt understryker han att man inte får ”skruva upp förväntningarna”.
- Det finns ett avstånd mellan parlamentet och valkretsarna, konstaterar Göran Persson och syftar då inte bara ett geografiskt avstånd.
Däremot är han övertygad om att valdeltagandet inte påverkas av hur EU-skeptiskt eller EU-positivt ett land är och hänvisar till att EU-vänliga Finland hade ett lägre valdeltagande än Sverige förra gången.