Malena Rosén Sundström är statsvetare och partiforskare på Lunds universitet. Hon menar att Reinfeldts tal i Almedalen var ett ”typiskt mellanvalstal”. Bara framåt slutet snuddade han vid valet 2014.
– Han inledde med att ta ett globalt perspektiv för att sedan gå över till Sverige. Han försökte tydligt knyta ihop marknadsekonomi, miljö och fri demokrati som blev talets tre ben, säger hon.
Mest intressant tycker Malena Rosén Sundström var Reinfeldts flört med miljöperspektivet.
– Han gjorde ganska stor sak av vi dels på global nivå måste ha en hållbar utveckling, dels att vi i Sverige måste ha en energieffektivitet och ett miljötänk.
– Det känns som att han slängde ut en liten ”titta jag kan också prata miljö”-trevare, säger hon.
Detta tycker Malena Rosén Sundström indikerar att MP är ett allt viktigare parti i svensk politik och att Moderaterna måste förhålla sig mer till både partiet och miljöfrågan.
Vidare på ämnet det nya arbetarpartiet menar Malena Rosén Sundström att det fanns en hel del inlånade ord i Fredrik Reinfeldts tal som traditionell är socialistiskt laddade.
– Han nämnde exempelvis rättvisa flera gånger.
Där fanns också en positionering mot Sverigedemokraterna, tycker hon, och syftar på när Reinfeldt talade om hur människor som kommer till Sverige från andra delar av världen bidrar till välfärden.
– Alla oppositionspartier fick också en brasklapp när han hävdade att alla problem som finns i världen är på grund av socialismen.
Talets avrundning imponerade inte.
– Det var ett ganska dåligt avslut att först säga att ”vi står för framtiden”, och sen i princip fråga om publiken vill satsa på framtiden eller svartvit television. Så klart anspelade han på socialdemokraterna och att de står för det förgångna.
Anders Ullholm, adjunkt i retorik vid Södertörns högskola, tyckte att talet var överraskande.
– Det finns många dagspolitiska problem som skulle kunna vara tema för ett tal och ingenting utav det kom upp. Det förvånade i alla fall mig och säkert många andra också, säger han.
I stället för att tala om de problem regeringen har att få igenom sin politik i riksdagen, om SD och om S - så höll Reinfeldt ett traditionellt, visionärt statsmannatal.
– Han föll nog till korta av det. Det hade varit lämpligt om han gett svar på hur han tänker lösa den parlamentariska situationen där oppositionen fäller regeringens förslag.
Syftet med att beskriva att världen går mycket bättre sedan andra världskriget - att friheten ökar, att demokratierna blir fler och att människor blir äldre - för att sedan föra över det på att Sverige fungerar på samma sätt, tror Anders Ullholm är att framställa Reinfeldt som en person som visionärt blickar ut mot framtiden och ser mönster i historien.
– Han ser in i vad som kommer att ske och säger sedan att det kräver hans politik, utan att vara det minsta konkret. Det handlar inte om att ge löften till pensionärer eller ungdomar, utan att det ska appellera till många med olika intressen och uppfattningar.
– Det leder till att man måste vara tämligen ytlig, och därför blev det också ett ganska ytligt tal.
Till skillnad från Fridolin i går så noterade Anders Ullholm att Reinfeldt hade få hänvisningar till människor han mött.
– Det fanns bara den där middagen i Chile som skulle visa på att världen skulle ha blivit mer global, säger han.
Talet innehöll få argument och var mest en lång beskrivning av hur världen har blivit bättre, tycker Anders Ullholm. Inte heller fanns det mycket plats för den övriga alliansen.
– Det fanns en liten kompromiss i vad han kallade för framtidskommission. Men med tanke på att Ingvar Carlsson var framtidsminister i Olof Palmes regering någon gång på 80-talet så är det ingen fantastisk nyhet på den politiska scenen.
Inte heller skämten tycker Anders Ullholm var något att hurra över.
– Han försökte skämta och flörta med publiken men det gick sällan hem. Jag tror många hoppades på att få se den uppsluppne Reinfeldt från förra året, men istället fick man den här mannen som blickade ut i rymden väldigt länge.
