Statsminister Fredrik Reinfeldt konstaterar att korruption är ett samhällsproblem i nära nog alla länder.
- Det bör noteras att Sverige, olikt många andra länder, har mindre problem med korruption och haft så under längre tid, säger han.
Reinfeldt lyfter också fram att det index som nu presenterats bygger på upplevd korruption snarare än på konstaterad korruption.
- Det kan ha sitt värde men det är viktigt att komma ihåg vad man har mätt, säger han.
Torbjörn Lindhe på Institutet mot mutor säger att problemet med korruption är störst i offentlig sektor. Han pekar på att den typ av riktlinjer som företag har saknas i kommuner och landsting. Vad som är en otillbörlig förmån eller belöning upplevs enligt Lindhe ofta som oklart av anställda på företag och i offentlig sektor:
- Lagtexten är otydlig. Det finns rättsfall som har gått både åt det ena och andra hållet. Därför är det svårt att bedöma vad som är straffbart eller inte.
Statsministern säger att regeringen under nästa år ska lägga fram förslag om förändringar i mutlagstiftningen, som gör den mer uppdaterad. Statsåklagare Nils-Eric Schultz, högaktuell som förundersökningsledare i flera muthärvor inom Göteborgs stad, säger dock att resurser är viktigare än nya lagar för att riva upp myter om och idylliska beskrivningar av hur rättskaffens svenskarna är jämfört med resten av världens invånare.
- Jag ser inte det här med lagstiftningen som ett stort problem. Men när det gäller resurserna att utreda så har det varit problem, säger Schultz, som tillhör Riksenheten mot korruption i Stockholm inom Åklagarmyndigheten.
