Statsminister Fredrik Reinfeldt är belåten över den senaste månadsstatistiken från Arbetsmarknadsstyrelsen, Ams: arbetslösheten i maj var den lägsta på 16 år. ”Vi har introducerat en lång rad sätt att sänka trösklarna in i arbetsmarknaden. Nystartsjobb, instegsjobb, jobbskatteavdraget, förändringar i matchningsstöd. Allt detta vi nu gör, börjar direkt ge effekt. Jag känner mig väldigt nöjd och stolt över att vi faktiskt använder den goda konjunkturen.”
Det finns inget behov av nya kärnkraftsreaktorer i Sverige efter 2010. Den bedömningen gör statsminister Fredrik Reinfeldt, som också vill att studenter ska kunna jobba betydligt mer vid sidan av studierna.
Fredrik Reinfeldts första semester som statsminister hägrar. Han stannar i Sverige med familjen, hoppas på ”bad och lite lugn och ro”. Men att styra landet är en ”fantastisk förmån”, eftersom varje politikers dröm är att få genomföra det man tror på. Intåget i Rosenbad föregicks av två projekt: de nya moderaterna, och det borgerliga alliansbygget.
–Det hade varit tungt om det inte hade lett till en väljarrespons. Men nu känner jag att jag inte blev statsminister av en tillfällighet. Jag är en person med ett uppdrag. Dessutom har jag förberett mig för uppgiften, och det känner jag mig trygg i.
Men opinionsmässigt går det trögt, och oppositionens dom är hård. ”Det ska löna sig att vara rik och det ska kosta att vara fattig”, sammanfattar Lars Ohly (v) den förda politiken. Fredrik Reinfeldt har svar på tal: hans eget bokslut över åren med rödgrönt styre visar att de rika har blivit rikare och de fattiga fler.
–Så de har ingenting att yvas över.
Bästa sättet att jämna ut inkomstskillnaderna, ”för det tycker jag att det är viktigt att försöka göra”, är att se till att fler får jobb och kan försörja sig själva.
–Och ju mer man får kvar i plånboken, ju mer lönsamt det blir att arbeta, desto mer tydligt kommer vi att kunna visa att de klyftor vi har idag minskar i omfattning.
Inför höstbudgeten har regeringschefen därför sin prioritering klar. Det ”allt annat överskuggande” är att nästa år genomföra det andra steget i jobbavdraget, klargör han. Då skulle löntagarna komma upp i den tusenlapp i sänkt inkomstskatt som moderaterna talade om i valrörelsen. Något som också stått högst på önskelistan hos de kvinnor i offentlig sektor som Fredrik Reinfeldt träffat under våren.
–Den exakta utformningen ska vi diskutera i alliansen. Men jag vill gå vidare, både för att det stimulerar arbetsutbudet, för att det är ett vallöfte och för att vi då på ett bra sätt har förbättrat många lågavlönades möjligheter att leva på sin lön.
Han vill också öka drivkraften att arbeta för landets studenter. Om de jobbar extra och tjänar mer än 100000 kronor per år gör dagens regler att studiemedlen bantas med hälften av den överskjutande summan. Nu är statsministern beredd att skrota eller kraftigt höja det omdiskuterade fribeloppet.
–Vi kan inte säga ”Vi vill att fler ska jobba”, och samtidigt ha system som gör det olönsamt. Dessutom är det skönt att slippa bli beroende av studielån och bra att tidigt få kontakt med arbetsmarknaden.
Fredrik Reinfeldt ger inget besked om när utlovade reformer som jämställdhetsbonus och vårdguider ska sjösättas; det blir under mandatperioden, men högkonjunkturen gör att regeringen måste vara ”lite försiktig”.
Klart är att åtgärderna för att möta klimathotet dröjer till den proposition som läggs 2008. Moderaterna vill bli det nya miljöpartiet, men de rödgröna är inte imponerade över statsministerns nyväckta engagemang. ”En parodi”, kritiserar Maria Wetterstrand (mp). Hon är bara stressad, kontrar Fredrik Reinfeldt.
–Det här är politik när det är som bäst. Man fångar upp väsentliga samhällsproblem, lyssnar på människors oro, tar till sig fakta som visar att klimatutmaningen är på riktigt och utformar en politik för att göra något åt det.
Kärnkraften splittrar emellertid de borgerliga. Efter decennier av motsättningar enades alliansen före valet om en politik för de kommande fyra åren: det blir ingen avveckling, men heller ingen utbyggnad. Vad som händer efter 2010 är en öppen fråga.
Miljöminister Andreas Carlgren (c) är ”kärnkraftsskeptisk”, medan blivande folkpartiledaren Jan Björklund förespråkar en utbyggnad. I förslaget till nytt handlingsprogram för moderaterna, som presenteras igår, vill partistyrelsen skärpa formuleringen från att kärnkraften ”bör” få möjlighet att utvecklas till att den ”ska” få möjlighet att utvecklas. Samtidigt ska mycket kraft läggas på att få fram mer miljövänliga sätt att producera energi på.
Moderatledaren klargör nu att han för egen del inte tänker pressa på för fler kärnkraftsreaktorer.
–Då framstår det som att jag redan nu vet att berätta att alldeles oavsett vad som sker så kommer kärnkraften först och främst för mig. Så är det inte. Som politiker ska man inte vara förälskad i ett enda sätt att producera energi, utan jag ska vaka över att energiproduktionen sker med minsta möjliga negativa klimat–natur-och miljöpåverkan.
I vilken utsträckning behövs det nya reaktorer efter 2010?
–Inte som jag ser idag. Vi har tio, och har ju sagt att dessa tio får öka effektuttaget.
Enligt Fredrik Reinfeldt borde det gå att nå bred politisk samsyn, ”kring ungefär den energimix vi har idag”. Han sträcker också ut handen till socialdemokraterna – med ett förbehåll:
–Vi vill inte forcera en avveckling, utan alternativ och dessutom med negativa sysselsättnings- och ekonomiska effekter. Det har vi sagt nej till, och tänker fortsatt stå i vägen för.
