Världens tropiska regnskogar gör stor klimatnytta om de inte huggs ner. Men skövlingen pågår alltjämt, både i stor och liten skala. Cirka 20 procent av de globala utsläppen av koldioxid beror på skogsavverkningar, då det kol som har bundits i träd och mark frigörs till luften.
Det är mer än utsläppen från världens alla bilar, lastbilar, flygplan och fartyg tillsammans.
Därför handlar en del av det klimatavtal som ska förhandlas i Köpenhamn om att minska avskogningen. Skogen ska få ett värde för att inte huggas ner, pengar som lockar markägare i utvecklingsländer att sköta skogen i stället för att skövla.
Principen kallas för Redd - reducing emissions from deforestation and forest degradation (minskade utsläpp från avskogning och för skogsförsämring) och har lanserats av Kevin Conrad från Papua Nya Guinea.
Han växte upp i en liten by långt in i Papua Nya Guineas regnskogar, där hans föräldrar var missionärer. Tanken att prissätta regnskog som inte huggs ner fick han som collegestudent i USA.
– När vi analyserar möjligheterna att nå tvågradersmålet så ser vi att det är omöjligt att nå utan att använda Redd. Vi från utvecklingsländer som Papua Nya Guinea kan inte bara peka finger på industriländerna och säga att det är ni som har orsakat klimatproblemet, ni får lösa det. säger Kevin Conrad i en exklusiv intervju med SvD.
Att låta träden stå är dessutom det i särklass billigaste sättet att minska koldioxidutsläppen. Kostnaden är bara hälften mot att åtgärda fossileldade kraftverk och olja till transportsektorn, enligt den brittiske ekonomen Nicholas Stern.
Men Redd får inte bli ett bekvämt sätt för rika länder att fixa sina utsläpp.
– Det måste gälla extra åtaganden, utöver de man enas om. Till exempel om Sverige går längre än sina åtaganden i EU ska de kunna göra det genom Redd. Det resulterar i mindre utsläpp både i nord och syd, anser Kevin Conrad, som förhandlar om skogsavtalet för en koalition av 40 regnskogsländer.
Han vill att åtgärderna för att minska avskogningen knyts till marknaden för koldioxidutsläpp. Redan nu kan ju industriländer köpa kolkrediter på marknaden genom att investera i ett klimatprojekt i ett utvecklingsland, till exempel ett biobränsleeldat kraftverk.
Krediterna ska gälla för den mängd koldioxid som skogen binder och tillgodoräknas industrilandet som därigenom minskar sina koldioxidutsläpp.
Systemet bör också premiera den som sköter sin skog väl så att den markägaren får större ersättning, anser Kevin Conrad, och att de fattigaste länderna får större ersättning för att bevara skogen.
– När länder når ett visst välstånd så kalavverkas inte skogen. Vid en inkomst på 25-30 000 kronor per person och år så finns andra försörjningsmöjligheter än snabba inkomster från avskogning.
Men det finns en del faror som måste undvikas för att REDD ska bli bra, anser Världsnaturfonden, WWF.
– Det är viktigt att få in kriterier så biologiska mångfalden gynnas och att lokalbefolkningars rättigheter respekteras. En skog får inte skyddas genom att urbefolkningen inte får bo kvar, säger Lovisa Hagberg vid WWF.
Reglerna måste också hindra att spekulanter börjar köpa upp skog som ändå skulle bevaras, för att få pengar när Redd kommer igång. Risken finns också att en skogsägare får betalt för att skogen får stå på ett ställe men köper upp och avverkar skogsområden på annat håll.
– Vi anser att varje land måste ha ett finnas nationellt program för Redd, säger Lovisa Hagberg.
För att skogssystemet ska komma igång måste i-länderna komma upp med pengar. EU:s finansministrar misslyckades förra veckan att enas om hur mycket unionen är beredd att satsa på ett nytt klimatavtal.
På torsdag och fredag gör regeringscheferna ett sista försök före Köpenhamnskonferensen.
– Mellan 150 och 250 miljarder kronor mellan nu och 2015 kan minska utsläppen från avskogningen med en fjärdedel. Världen har inte råd att låta den chansen gå förlorad, anser Kevin Conrad.
