Förhandlingarna vid klimat- mötet i Cancún har hårdnat. Det som diskuteras om ett nytt klimatavtal är ofta på en svår- begriplig och avtalsteknisk nivå.

Förenklat är två frågor centrala:

• Hur ska världen byta till rena och förnybara energikällor?

• Hur ska den nya energitekniken bli tillgänglig för fattiga länder?

Ett konkret svar på bägge frågorna står på en brant villatomt i Kummelnäs utanför Stockholm. Mikael Borgh borstar bort snön från åtta kvadratmeter solceller som även på vintern kan förvandla bleka solstrålar till nyttiga kilowattimmar.

Just i dag är molntäcket tjockt och vinterljuset räcker inte till för att sätta någon vidare fart på elektronerna. Men andra vinterdagar produceras el, och på ett år ger solcellerna 900 kWh el, som Mikael Borgh använder till att tanka bilen med. Elbilen.

–Det kör jag 400 mil på.

Den el som hans solceller ger motsvarar också ungefär det som tvätt- och torkmaskiner i ett genomsnittshushåll drar under ett år.

– Folk pratar om avskrivningstider och att solceller är så dyrt. Men det hör man aldrig när det gäller en ny bil, platt-tv eller när folk köper en soffa. Jag ser det som en prioriteringsfråga.

Naturskyddsföreningen, Snf, vill att fler ska tänka som Mikael Borgh. I en ny rapport konstaterar föreningen att solinstrålningen i Sverige är ungefär lika stor per år som i världens ledande solcellsland – Tyskland. Men medan satsningen på solceller i Sverige är blygsam, står Tyskland för 60 procent av all solcellsbyggnation och installation i världen.

Därför vill Snf öka konsumtionen av solceller. Tio gånger mer el om tio år är ett rimligt mål, anser föreningen och säljer som årets julklapp möjligheten att bekosta ett solcellsbygge vid Sala-Heby energi. Snf anser att regeringen måste göra det lockande för privatpersoner att installera sin egen elproduktion.

– Vi anser att solcellerna är en viktig global lösning på klimat- och energifrågan. Vårt syfte är att få människor i den rika världen att konsumera mer solceller så det blir billigare för de fattiga länderna att köpa dem, säger Svante Axelsson, föreningens general-sekreterare.

Varje gång antalet solceller dubbleras, sänks priset med 20 procent. Och det behövs en rejäl prissänkning, för solel är dyrt, mellan 2,5 och 5 kronor per kilowattimme.

– Jättedyrt. Men vi måste ta steget till förnybar energi. Alla kan inte konsumera energi på det sätt som vi gör i västvärlden, konstaterar Mikael Borgh.

Han har även solfångare som värmer huset och tappvattnet, och en pelletspanna som går in när inte solvärmen räcker. Någon måste vara först, resonerar han.

Varför just du?

–Ren överlevnadsinstinkt.

Men det är inget han belönas för. Den el han inte behöver går ut på elnätet – som en gåva till nätbolaget som säljer elen vidare.

–Jag är deras bästa kund, säger Mikael Borgh och ler snett.

Det rimligaste vore att han och de andra som levererar till el- nätet får kvitta sin elproduktion mot sin elkonsumtion, anser han. Det är också ett av kraven som Snf ställer på regeringen. Ett annat krav är att följa det tyska exemplet där den som skickar ut solel på elnätet får en viss summa per kilowattimme, fyra kronor gäller i Tyskland.

Svenskar är redo att satsa på solceller, tror Mikael Borgh. Bara reglerna blir långsiktiga.