En ridskola i Uddevalla, ett bussgarage i Dalsland, en förrådsbyggnad utanför Herrljunga och nu två tennishallar, i Rönninge respektive Botkyrka. Runt om i landet ger taken vika ett efter ett, under trycket av snön.

Men enligt Ivar Westerlund, som jobbat med takkonstruktioner i många år, behöver de flesta inte oroa sig för att taket ska kollapsa bara för att det snöar mycket. Störst risk för ras är det i lättare hallkonstruktioner med tak av plåt.

För bostadshus med plåttak är risken däremot mindre eftersom taken ofta vilar på bjälklag.

– Farligast är det med plåttak i kombination med långa spännvidder, säger Ivar Westerlund till SvD.se.

Enligt honom har det blivit vanligare med byggkonstruktioner som inte tål så mycket snötryck.

– Går man tillbaka 25 år så gjorde man grova takkonstruktioner som klarade mer tyngd, säger han.

Och skälet till förändring är pengar.

– Allt handlar om det i dag. Ju smäckrare konstruktionen är desto billigare.

Men bara för att en fastighetsägare strävar efter billiga byggen behöver det inte betyda att personen gör något fel. Ivar Westerlund tror att de senaste dagarnas takras kan bero på att Boverkets konstruktionsregler måste uppdateras.

– De som gjort de här byggnaderna följer ju samhällets gällande anvisningar. Men det kan vara kraven som inte är tillräckliga, vilket man nästan får anta när det gäller snölasterna i dag, säger han.

Boverkets regler för snölaster, det vill säga hur mycket snö ett tak ska kunna bära, varierar i olika delar av landet. Konstruktionsreglerna uppdaterades 2006 för att taken skulle hålla för större snömängder. Efter de senaste dagarnas takras har Boverket nu inlett en utredning för att se om det behövs fler uppdateringar.

Nikolaj Tolstoy, chef för bygg- och förvaltningsenheten på Boverket håller med om att det kan behövas justeringar i reglerna. Men inte nödvändigtvis när det gäller snölast.

På 80-talet ändrades reglerna så att byggherrarrna fick ta över mycket av kontrollansvaret från kommunen. Och enligt Nikolaj Tolstoy kan det finnas brister i kontrollen.

– Jag säger inte att det är så i de här fallen, men feldimensionering är en möjlig orsak. Det märks först när det kommer extrema snömängder, säger han.

Enligt honom innebär det i många fall inte medvetet fusk från fastighetsägarnas sida.

– Det brister i att kunskapen är låg. Man förstår inte alltid vilket ansvar man har och vi har varit dåliga på att informera om det.