”I andra länder kallas det korruption”, förklarade centerledaren Maud Olofsson när hon en dryg månad före valet attackerade s-regeringen. Den borgerliga kritiken handlade om att socialdemokraterna skulle ha politiserat utnämningsmakten. Alliansen lovade att en ny regering skulle stöpa om rekryteringen av statliga chefer.
- Det är häpnadsväckande vilken skillnad det har varit i retoriken före valet och praktiken efter valet, säger Anna Ekström, ordförande för Saco.
I budgetpropositionen som läggs fram på torsdag säger sig regeringen vilja gå vidare. ”Det ska vara mer regel än undantag att befattningen annonseras ut”, slås fast. Samtidigt understryker man att regeringen måste få möjlighet att låta bli. I synnerhet när en rekrytering måste ske snabbt.
Annette Carnhede, ordförande för Statstjänstemannaförbundet, vill ha ett enhetligt regelverk för rekryteringar av myndighetschefer.
- Det hade varit bättre om man hade gjort en process som gällt rakt över. Annars blir det alltid konstigt. Varför annonseras den tjänsten ut och inte den?
Anna Ekström har liknande synpunkter.
- Regeringsformens krav på sakliga grunder vid tjänstetillsättning gäller alla tjänstetillsättningar och då ser jag inga behov av att ha olika hanteringar av olika sorters tjänster.
Hon vill se ordentliga ansökningar, en ”kvalitetssäkrad process” och möjlighet att sekretessbelägga ansökningshandlingar, efter den modell som regeringen lanserat. Men i dagsläget sker rekryteringar på olika sätt inom regeringskansliet.
- På något departement presenteras en ny generaldirektör på en konferens. På ett annat så ska ansökningar skickas in. På ett tredje departement handlar det om headhunting. Det skulle vara bra med lite ordentliga riktlinjer, säger Anna Ekström.
I budgeten klargörs också att de kravprofiler som måste upprättas på varje statlig chefstjänst ska vara tillgängliga. Dessutom vill regeringen ”skyndsamt” se över sekretesslagen. En person ska kunna söka en tjänst utan att behöva skylta med sin ansökan.
Statsvetarprofessorn Tommy Möller tycker att regeringen inte levt upp till sitt löfte att ”göra rent hus”.
- Utnämningspolitiken fick tjäna som bevis för den socialdemokratiska maktarrogansen. Mot den bakgrunden är det ett ganska stort glapp mellan ord och handling. Nu ser man problem med att genomföra sina förslag och man fortsätter i stor utsträckning i gamla spår, säger han.
Men riksdagsledamoten Tobias Krantz (fp), som före valet deltog i arbetet med att ta fram en borgerlig utnämningspolitik, menar att mycket har gjorts.
- Regeringen har tagit ett antal steg i rätt riktning. Kravprofilerna är offentliga. Tjänster utannonseras. På ett antal områden har man uppfyllt löftena inför valet.
Regeringsutnämningar får facklig kritik
Alla statliga toppjobb måste inte utannonseras. Vid snabba rekryteringar vill regeringen kunna kringgå regelverket. Det framgår av den kommande budgetpropositionen.
20 nyrekryterade myndighetschefer har tillträtt i år. Det är bland annat landshövdingar till Dalarna och Kronoberg och generaldirektörer för Konjunkturinstitutet, Säkerhetspolisen, Migrationsverket och Statens kulturråd.
7 annonser har publicerats. Posterna som chef för Konsumentverket, Högskoleverket, biståndsorganet Sida, Statens pensionsverk, Naturhistoriska riksmuseet, Statens försvarshistoriska museer och Institutet för språk och folkminnen har utannonserats.
1 rekrytering gjordes innan den nya utnämningsprocessen hunnit komma igång, påpekar regeringen: Posten som landshövding i Stockholm. Den gick till moderaten Per Unckel.
Källa: Regeringen
