Varför valde du just Madeleine?

– Det har jag också funderat på. Det jag minns var att jag tog namnet i samma veva som jag skulle gå med i en förening för transvestiter där man förväntades ha en pseudonym och jag tog ett namn som jag helt enkelt tyckte var vackert. Det är ingen släkthistoria bakom eller något sådant.

Varför ändrades domen just nu, var det din motivering eller ligger det i tiden?

– Vi vill ju gärna tro det, jag och min juristkamrat som hjälpt mig att utforma resonemangen. Vi satte fingret på det faktum att det inte står något i lagen om manliga eller kvinnliga förnamn. Man behövde inte ändra lagen utan praxis, tolkningen av lagen. Vi tyckte inte att det fanns anledning för staten att lägga sig i det här utan att det snarare är så att det strider mot en och annan mänsklig rättighetskonvention att staten lägger sig i människors privatliv.

Har du kallat dig Madeleine innan?

– Ja, det har jag gjort i nästan 20 års tid. Numera heter jag båda delarna hela tiden. Folk får göra som de vill, jag lyssnar till båda namnen oavsett hur jag ser ut. Men jag lever som transvestit och upprinnelsen till båda namnen var att jag hade ett behov av ett pseudonym som dessutom gjorde att jag inte blev känd på samma sätt eftersom jag levde ett dubbelliv som så många andra transvestiter i början. Det motivet finns inte längre, nu är båda namnen en del av mig.

Vad betyder det i ett större perspektiv att regeringsrätten sade ja?

– Jag har inte sett domen men om jag har förstått saken rätt så har man inte gjort mitt namnärende till ett specialfall. Man har snarare konstaterat att det inte finns någon anledning att inte låta vuxna människor välja förnamn, oavsett om de är manliga eller kvinnliga. Det innebär att ganska många människor kan göra verklighet av sina planer. Jag vet att många har väntat på den här domen för att få veta om det är lönt att skicka in en ansökan.

Hur känns det nu?

– Det känns strålande bra att det fungerar, jag har inte brottats med rättsväsendet förut så jag har lärt mig massor på det - och kan konstatera att det gick att ändra något trots att många sa att ”det kommer aldrig att gå”. Vi hade tydligen rätt argument, det bygger helt och hållet på logiska resonemang.

När Madeleine för ett år sedan skickade in ansökan om namnbyte till Skatteverket, blev svaret ett väntat nej. Madeleine överklagade då till länsrätten som godkände namnbytet, men Skatteverket överklagade till både kammarrätten och regeringsrätten - som båda sade ja. Det är ett principiellt viktigt beslut eftersom regeringsrätten tidigare sagt nej i två liknande fall. Men nu har uppfattningen ändrats och för två veckor sedan gav länsrätten i Stockholm för första gången en juridisk kvinna, Carolina Orre, rätten att heta Sven.