Dåvarande Riksbankschefen Urban Bäckström informerade muntligen finansdepartementet om läckaget i slutet av 2001 eller under 2002, uppger Riksbankens chefsjurist Per Håkansson för tidningen Riksdag & Departement.
Belgienbaserade företaget Swift förmedlar elva miljoner internationella transaktioner dagligen åt världens banker och ägs kooperativt av 7 800 finansinrättningar världen över.
Swift började förmedla data över transaktionerna, även till och från svenskar, strax efter terrorattackerna i New York 2001. USA ville spåra misstänkta överföringar. Swift ansåg sig tvingat att säga ja sedan en begäran lämnats till dess filial i USA. Uppgifterna gick till amerikanska finansdepartementet - som vidarebefordrade till FBI och CIA.
Om nu regeringen visste om hanteringen höll den i så fall tyst. I juni 2006 avslöjades den av medier i USA. Då var Sven-Erik Österberg (s) finansmarknadsminister sedan 2004.
- Jag fick information sommaren 2006. Vad departementet gjorde innan dess vet jag inte, säger Österberg till TT.
I november i fjol slog dataskyddsmyndigheterna i alla EU-länder fast att överföringen bryter mot ett EU-direktiv om dataskydd, och är olaglig.
Ända fram till i somras var alltså svenska bankkunder ovetande. Svenska delägare i Swift är förutom Riksbanken och Riksgäldskontoret även de stora affärsbankerna.
I december i fjol frågade den borgerliga regeringen, efter påtryckning av EU-kommissionen, affärsbankerna hur de skyddar och informerar sina kunder. Bankägarföreningen svarade att ännu har ingenting gjorts.
Finansmarknadsminister Mats Odell (kd) säger att han informerats sedan han blev minister. Han har heller inget minne av att s-regeringen 2001 eller 2002 informerat oppositionen.
- Det är en fråga som inte direkt har sopats under mattan - men som inte belysts tillräckligt, säger Odell till TT.
Nu för Odell samtal med Riksbanken för att få en uppfattning om det ”oerhört komplicerade” Swift-systemet.
TT: För att kontrollera om det läcker fortfarande?
- Jag kan inte säga mer just nu. Vi försöker få ett grepp om Swiftsystemet.
I november 2001 fördes tre svenska medborgare, ursprungligen från Somalia, upp på FN:s sanktionslista över misstänkta för terroristsamröre, efter begäran av amerikanska finansdepartementet. Alla deras tillgångar frystes, liksom tillgångarna i tre företag knutna till somaliska banksystemet al-Barakat, männen var engagerade i.
Samtliga avfördes senare från listan utan vidare förklaringar.
Regeringen visste om olaglig läcka
Regeringen kände redan 2002 till att uppgifter om svenska bankkunder gått till amerikanska myndigheter - en läcka som EU i fjol brännmärkte som olaglig.








