En av Beatrice Asks första åtgärder som nytillträdd justitieminister var en vapenamnesti. Under mars, april och maj 2007 kunde allmänheten anonymt gå med sina illegala vapen till polisen, utan att riskera rättslig påföljd.

Facit: nästan 14000 vapen och vapendelar samt 14 ton ammunition, enligt den redovisning som Statens kriminaltekniska laboratorium lämnade till Rikspolisstyrelsen.

Det goda resultatet gör att regeringen under mandatperioden tänker genomföra ännu en vapenamnesti, den tredje i‑ordningen, uppger Beatrice Ask (M).

–De tidigare har varit en väldig framgång, och jag tror att man behöver städa mellan varven, förklarar hon.

Justitieutskottets ordförande Morgan Johansson (S) har drivit på för en ny vapenamnesti, och välkomnar klartecknet från Beatrice Ask.

–Det är hög tid att de kommer med ett sådant besked. Vi vill dessutom att det ska ske skyndsamt. Vi kan inte ligga och vänta hela mandatperioden på att få in de illegala vapen som är i‑omlopp. Jag ser naturligtvis gärna detta 2011, säger Morgan Johansson.

Justitieministern vill dock inte ge något besked om exakt när en vapenamnesti kan genomföras, inte heller hur många månader den ska gälla.

–Det ska vara planerat och folk ska vara informerade om vad det innebär. Man måste också kunna ta hand om de här vapnen på ett riktigt sätt. Jag har bett mina tjänstemän att titta på frågan.

Men även övriga regeringspartier trycker på, visar SvD:s samtal med de rättspolitiska talespersonerna.

Justitieutskottets vice ordförande Johan Linander (C) klargör att han vill ha en ny vapenamnesti redan i år.

–Jag har inte pratat med de andra partierna än. Men vi har ju goda erfarenheter från tidigare vapenamnestier, och detta är något man bör ha med regelbundenhet, det är lämpligt ungefär vart fjärde år.

–Att få undan illegala vapen från samhället är alltid positivt, säger han.

Johan Pehrson (FP) vill inte ge sig in i några offentliga ”datumförhandlingar”.

–Men Folkpartiet driver på för en vapenamnesti, och det finns väl ingen anledning att vänta. Jag tycker att det bör ske i början av mandatperioden, och nu är vi inne på början.

Han poängterar att tillfälliga vapenamnestier är ett bra sätt att minska antalet olagliga vapen.

–Varje vapen mindre på gatan är ett utmärkt vapen. Till och från kommer ju människor på bättre tankar än att ägna sig åt att springa omkring och råna folk, och då är det bra om de kan göra sig av med sina vapen när de har börjat sitt nya liv, säger Johan Pehrson.

Även Caroline Szyber (KD) tycker att det är bra om vapenamnestin kan ske ”så snart som möjligt” under mandatperioden.

–Det är en stor vinst för samhället att få bort vapen som finns i omlopp och som andra kan komma över. Vartenda vapen som vi kan få bort från gatorna är ett vapen mindre som kan skada, eller döda, en annan människa. En vapenamnesti är också ett viktigt steg i bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten, motiverar hon.

Centerpartiets Johan Linander öppnar också för att ta ytterligare ett steg. Vinsten av att polisen får in gevär och pistoler som innehas utan tillstånd är så stor att riksdagen bör överväga en form av permanent vapenamnesti, anser han.

–Vi bör fundera på om det är den vägen vi ska gå. Man kan ha ärvt ett gammalt jaktvapen, som man borde kunna lämna in till polisen utan problem. I‑dag, när man vet att man nog får ett straff, är det lätt att stoppa undan det hemma igen, förklarar Johan Linander.

Personer ska fortfarande kunna dömas för vapenbrott, betonar han, men tanken är att den som självmant överlämnar sitt vapen till polisen ska slippa åtal eller straff.

–Jag tror att det finns ett ganska stort stöd hos folk för att det faktiskt är okej att på det här sättet få in vapen, som kan förstöras.

Straffriheten under en amnesti gäller för den som utan tillstånd innehar vapnet. Polisen kan alltså undersöka ett inlämnat vapen i syfte att utreda andra brott, begångna av såväl innehavaren som andra personer.