Det är inte försvarbart att förändra gymnasieskolans struktur, kursindelning och betygssystem när vår avsikt är att totalreformera hela gymnasiet om ytterligare ett par år, skriver skolminister Jan Björklund (fp) i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Det var den gamla majoriteten i riksdagen, med socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister, som drev igenom den nya gymnasiereformen Gy-07. Jan Björklund skriver att en del i reformen visserligen går åt rätt håll, men att förändringarna inte räcker för att lösa gymnasieskolans problem. Andra delar av reformen underkänns helt av den nya skolministern.

Björklund skriver att regeringen senare i höst kommer att tillsätta en utredare som får i uppgift att förbereda en ny gymnasiereform enligt de riktlinjer som den borgerliga alliansen tidigare har redovisat. Där ingår att yrkesutbildningar inte nödvändigtvis ska ge högskolebehörighet och att ett betygssystem med fler steg i betygsskalan ska införas.

Det innebär att de elever som börjar i gymnasiet nästa höst inte slipper de hårt kritiserade kursbetygen, som ansetts skapa stress och uppmuntra till taktikläsning. De skulle ha ersatts av ämnesbetyg i den reform som skrotas av den nya regeringen.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, tycker att beskedet om gymnasiereformen Gy-07 stoppas är bra.

- Det vore orätt mot lärarna att låta dem jobba med en reform som sedan inte skulle bli verklighet eller som skulle ändras efter bara några år, säger Fjelkner till TT.

- Det är bra att den nya regeringen snabbt säger ifrån.

Fjelkner vill nu också ha snabbt besked om hur den nya gymnasieskolan, enligt nya regeringens uppfattning, ska se ut.

- Mitt råd till skolministern är: Sätt i gång omedelbart! Ni måste ju ha en idé sedan valrörelsen och tidigare om hur ni vill ha gymnasieskolan. Presentera då den inom en snar framtid så att man kommer i gång med arbetet.

Bland det som hon och Lärarnas Riksförbund förväntar sig är bland annat högre kvalitet på yrkesutbildningarna och en gymnasieskola som är en tydlig annan skolform.

- I dag tycker många elever att gymnasiet i alltför hög grad är en fortsättning på grundskolan.

Även Eva-Lis Preisz, Lärarförbundets ordförande, tycker det är bra att den nye skolministern ger besked om gymnasieskolan.

- Det har pågått ett intensivt förberedelsearbete på skolorna under lång tid och förvirringen har varit stor. Därför är det bra att det nu kommer ett besked, säger hon.

Preisz är dock kritisk till att ambitionen sänks i teoretiska ämnen på yrkesutbildningarna och lärlingsutbildningarna.

- Vi vill inte att man stänger dörren till högskolan. Resten av Europa går åt ett annat håll, och tar bort återvändsgränder.

Preisz vill se en bred parlamentarisk uppslutning kring den kommande gymnasieskolan, så att det blir en långsiktighet.

- Skolan mår inte bra av ryckighet, säger Preisz.

- Det är ett enormt slöseri att så här sent sätta stopp för många av de förändringar som skolorna och Skolverket arbetat med. Jag skulle säga att det handlar om hundratals miljoner kronor som nationellt och i kommuner lagts ned på att förändra, säger förre skolministern Ibrahim Baylan (s).

Men det Baylan är mest kritisk till är att de olika gymnasieutbildningarna ska skiljas åt mer vad gäller de teoretiska ämnena, med lägre krav på de yrkesförberedande programmen och högre på de studieförberedande.

- Det är gammaldags och passar inte alls in i det moderna samhället. Att tvinga eleverna att redan vid 16-17 års ålder välja en väg som ska vara livet ut, det tror jag inte på.

Baylan ger inte mycket för argumentet att det alltid ska finnas möjlighet att komplettera ämnen senare för den som vill läsa vid högskolan.

- Tröskeln blir ju så mycket högre för dem.

Baylan tillstår att gymnasieskolan behöver förändras.

- Det var ju därför alla reformer skulle träda i kraft nästa höst, inte minst en modern lärlingsutbildning, säger Baylan.

Den lärlingsutbildning som den förra regeringen såg framför sig skulle vara högskoleförberedande.