Risken att Sverige blir fällt i EU:s domstol finns, men det gör ingen skillnad, enligt justitieministern. Hon vill bland annat ha mer tid för att få svar från utredningen som ser över polisens metoder och hur myndigheterna ska få tillgång till de lagrade uppgifterna.

Men frågan om att tvinga operatörerna att masslagra uppgifter om medborgarnas telefon-, mobil- och internettrafik har också, sedan EU-direktivet om lagring av trafikdata togs i EU för flera år sedan, blivit mer kontroversiell. Det handlar bland annat om den nyvaknade debatten om integritet och rättssäkerhet och turerna kring FRA-lagen. Piratpartiets frammarsch har också bidragit.

- Det är politiskt känsliga frågor och även i oppositionen finns det lite olika uppfattningar, säger Ask.

Hennes företrädare på ministerposten, Thomas Bodström, såg till att Sverige var ett av de fyra länder som allra hårdast drev på för att masslagringen skulle bli tvingande för operatörerna i EU, allt i syfte att få effektivare vapen i kampen mot terrorister och annan grov brottslighet.

När EU-länderna enades om direktivet var de överens om att den första delen, som handlar om telefoni, skulle vara genomförd i medlemsländernas lagstiftning i september 2007. Den andra delen, som rör lagring av internettrafik skulle vara genomförd i mars i år.

EU-kommissionen har redan stämt Sverige i EU:s domstol för att Sverige inte har följt direktivet. Så sent som i somras skrev regeringen, i ett brev till EU:s domstol, att en proposition skulle läggas fram under hösten och att den nya lagstiftningen skulle vara på plats våren 2010.