Svensk forskning har god bredd men spetsen är för trubbig, skriver utbildningsminister Jan Björklund på Dagens Nyheters debattsida.

De nya miljarderna ska främst gå till elitprogram för de duktigaste yngre forskarna, rekrytering av internationella forskare och möjligheter för etablerade forskare att ägna sig åt högriskprojekt.

- Vi har medvetet satsat på att bygga ut bredden i forskningen, och det är bra, men för att nå stora genombrott krävs en koncentration av resurser. De allra duktigaste forskarna måste få mer resurser än vad andra får för att nå framgång. Och det är helt klart att spjutspetsforskning är dyrt, säger Jan Björklund till TT.

Han understryker att de nya resurserna i första hand ska gå till grundforskning och främst inom de traditionella områdena medicin, teknik och naturvetenskap.

- Men det kommer också att gå resurser till humaniora och ekonomi, där behövs också skarpare forskning.

Jan Björklund säger sig vilja minska det som många forskare klagar på: byråkratin. De får lägga allt för mycket tid på rapporter och inte minst ansökningar om nytt stöd.

- En ansökan är väldigt komplex och anslaget är ofta begränsat. De duktiga forskarna bör få större anslag under mycket längre tid och då blir det mindre byråkrati.

Pengarna ska fördelas utifrån kvalitet. Satsningar på högkvalitativ forskning prioriteras. Forskning som får internationellt genomslag ska belönas.

Elitprogrammet för de yngre ska skapas av Vetenskapsrådet, skriver Björklund i DN. Regeringen föreslår 50 nya miljoner per år för detta och förutsätter att rådet använder lika mycket av sina anslag.

250 miljoner kronor per år i tio år ska kunna hjälpa landets rektorer att handplocka några av de allra bästa internationella forskarna, hoppas utbildningsministern.

De ekonomiska ramarna och prioriteringar för de närmaste fyra åren kommer i budgetpropositionen. I oktober lägger regeringen en särskild forskningsproposition.