Regeringens bekämpning av bidragsfusk vilar på skakig grund. På sikt banar en felaktig bild av fusket väg för privata försäkringar. Det menar Björn Johnson, statsvetare på Malmö högskola och Petter Larsson, politisk redaktör på den oberoende socialdemokratiska tidningen Efter arbetet, i dag på DN Debatt.
”Regeringen har felaktigt utgått från att brottslligt fusk är ett omfattande problem i socialförsäkringarna och att det innebär stora felaktiga utbetalningar via Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.”, skriver de.
Regeringen baserar sina uppgifter om bidragsfusk från FUT-delegationen som 2007 hävdade att det varje år betalades ut 20 miljarder felaktigt från socialförsäkringarna och hälften berodde på fusk.
Björn Johnson och Petter Larsson menar att FUT-delagationens siffror inte stämmer och att de i stort sett är hämtade ur luften. Att siffrorna inte stämmer får de även stöd för i en ny rapport från Riksrevisionen.
Revisorna menar där att regeringens uppskattningar ligger långt ifrån de verkliga återbetalningskraven till följd av misstanke om bidragsbrott. Dessutom läggs även de polisanmälda fallen ned i brist på bevis. Enligt Riksrevisionen leder endast en femtedel, cirka 200 fall av 1 100 anmälningar, till en fällande dom.
– Siffrorna rimmar väldigt dåligt med de konkreta resultaten av de fuskkontroller som man gör ute på myndigheterna, framförallt på försäkringskassan. Jag kan inte tolka detta annat än som att det förekommer inte så mycket brottsligt fusk i de här systemen, säger Johnsson till Ekot.
Enligt författarna skulle ryktet om bidragsfusk riskera att undergräva förtroendet för trygghetssystemen.
– Om människor tror att det fuskas väldigt mycket så minskar människors vilja att betala till systemen. Det här stärker regeringens politiska stöd för arbetslinjen, säger statsvetaren Björn Johnsson till Ekot.
