Den 1 september publicerades en debattartikel i Dagens Samhälle och på regeringens hemsida: ”Rehabgarantin en framgång.”

Garantin är en av regeringens största insatser mot att alltför många svenskar hamnat i långtidssjukskrivning eller förtidspension. Satsningen inleddes 2009 och erbjuder behandlingar som kognitiv beteendeterapi, KBT, till personer med psykiatriska diagnoser och multimodal rehabilitering, MMR, för smärtpatienter. Bara under 2010 fick cirka 40000 personer behandling inom programmet.

Artikeln den 1 september kom efter att reformen på regeringens uppdrag utvärderats av experter från Karolinska institutet. ”Resultaten ger anledning till att glädjas”, skrev socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M). ”Karolinska institutets utvärdering visar att den som fått behandling inom garantin löper mindre risk att bli förtidspensionär.”

Men i verkligheten var resultatet inte så positivt. I utvärderingen framgår att sjukfrånvaron i själva verket sjunker snabbare hos den referensgrupp som inte ingått i rehabgarantin.

− Ordet framgång är en överdrift. Ser man på sjukfrånvaron och förtidspensioneringen tillsammans så har rehabgarantin inte varit kostnadseffektiv, säger Hillevi Busch, projektledare för forskargruppen vid Karolinska institutet som utredde rehabgarantins effekter.

På en rad avgörande punkter tyder regeringens utvärdering på att behandlingarna i själva verket ökade sjukskrivningen:

•Patienter som fått del av behandlingen med KBT tvingades till tre fler sjukdagar. För dem som behandlats med så kallad multimodal rehabilitering blev facit nio sjukdagar mer än för patienter som inte fick del av behandlingen. Skillnaden gäller efter ett år och är enligt Hillevi Busch statistiskt signifikant.

•Patienternas upplevda stress, ångest och smärta har minskat – men behandlingarna har inte fått dem att gå tillbaks till jobbet. I stället sjunker deras sjukskrivning långsammare än referensgruppens. Skillnaden minskar under garantins andra fas men är fortsatt tydlig.

•63 procent av KBT-behandlingarna har utförts på personer som inte var sjukskrivna när behandlingarna började. Men 6 procent, enligt regeringens egen utredning en ”anmärkningsvärd andel”, blir långvarigt sjukskrivna hela året efter behandling.

•För MMR-patienterna ökar sjukfrånvaron dramatisk efter behandlingen: 25 procent av dem som inte var sjukskrivna innan blir det direkt efter behandling. Efter ett år är 14 procent fortfarande sjukskrivna.

Det ser alltså ut som att rehabgarantin leder till ökad sjukfrånvaro.

– Rent statistiskt ser det ut så, men det finns kanske andra förklaringar. Det kan ju vara så att patienterna skiljer sig ut sig på ett sätt vi inte kan se, säger Hillevi Busch.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson nämnde i sin artikel ingenting om dessa rön. I stället lyfter han fram ett bifynd i utvärderingen: referensgruppen har cirka 170 procents högre risk att bli förtidspensionerade och att undvika detta innebär samhällsekonomiska vinster.

Men det är ett resultat omgärdat med osäkerhet, framhåller utredaren. Det handlar om ett fåtal personer, bara någon procent av den undersökta gruppen. Mätningen är dessutom gjord innan behandlingarna avslutats, säger Hillevi Busch:

− Den samhällsekonomiska vinsten bygger på antagandet att dessa patienter arbetar fram till pensionen. Den slutsatsen ska man nog vara försiktig med.