På torsdag skickar regeringen förslaget till lagrådet.

Justitieminister Thomas Bodström fick på tisdagen med sig den socialdemokratiska riksdagsgruppen bakom förslaget.

För sex år sedan sade lagrådet nej till ett förslag om buggning. Huvudinvändningen då var att frågan om överskottsinformation inte var reglerad.

- Nu har vi en helt annan juridisk produkt. Buggning ska användas för att bekämpa organiserad brottslighet och då ska det bara vara till för det, sade Thomas Bodström efter riksdagsgruppens möte.

Buggning blir bara tillåten för brott som har minimum fyra års fängelse i straffskalan. Undantag är narkotikabrott och grova sexualbrott, som har lägre minimistraff. De specifika brotten måste då ha ett straffvärde på fyra års fängelse.

- Undantag är att om man kan förhindra ett brott. Det vore ju fel om man hör att någon tänker misshandla sin hustru och man inte fick använda den informationen, sade Thomas Bodström.

Överskottsinformationen från buggningen får bara användas om man upptäcker brott som i sig själva skulle uppfylla kriterierna för buggning, det vill säga fyra års fängelse i straffskalan.

Det blir inte tillåtet att bugga präster och advokater. Thomas Bodström avvisar kritiken mot förslaget.

- Allt tal om att vi får ett Orwellskt samhälle är missvisande. Vad som händer är att vi kommer upp i nordisk nivå, sade Bodström.

Han presenterade även en annan lagrådsremiss för riksdagsgruppen. Det handlar om förebyggande åtgärder. Det ska vara möjligt för polisen att använda sig av telefonavlyssning, avlyssning av övrig teletrafik och postkontroll, om polisen har anledning att anta att en enskild kan komma att begå terroristbrott eller systemhotande brottslighet. Det handlar till exempel om hot mot rättsvårdande myndigheter men även mot journalister.

I det ursprungliga utredningsförslaget talades det om grupp av misstänkta, nu enbart om enskild person. Utredningen föreslog även att polisen skulle få göra husrannsakan utan skyldighet att upplysa den misstänkte. Det säger regeringen nej till.