– Det finns en förtroendeklyfta mellan industri- och utvecklingsländerna på grund av att nya pengar har lovats länge men inte har dykt upp, säger Gunnar Lind, politisk sekreterare (MP).
Han menar att trots att Sverige ger bland det högsta biståndet i världen räknat utifrån BNP, räcker inte det om man menar allvar med klimatmålen. Carl-Henrik Jacobson på biståndsorganisationen Diakonia håller med Gunnar Lind och tillägger att pengarna bara är utlånade från den ordinarie biståndsbudgeten.
– Vi tycker det är en märklig tolkning när man lånar över pengar. Det är många utvecklingsländer som märker det här och detta ökar förtroendegapet mellan industriländerna och de fattiga länderna, säger Carl-Henrik Jacobson
Kritiken kretsar kring formuleringen ”new and additional funding” (ny och ytterligare finansiering) i de fyra avtal som Sverige har skrivit under. Oppositionen anser att pengarna ska gå utöver Sveriges totala bistånd medan regeringen tycker att eftersom Sverige ger så hög andel av vår BNP, en procent, i bistånd behöver vi inte ge mer pengar. Det räcker med att vi ger över 0,7 procent av BNP för att det ska kvalificeras som nya pengar.
– Enligt internationella definitioner ger vi ”new and additional funding”, och att döma av de reaktioner vi har fått av våra samarbetspartners så är Sveriges klimatsatsning i biståndet något som får mycket uppskattning från utvecklingsländerna, säger Joakim Stymne, statssekreterare för biståndsminister Gunilla Carlsson (M).
Han menar att inga andra biståndsprojekt har fått stryka på foten, och att klimatsatsningar i utvecklingsländer har prioriterats genom att de fått fyra miljarder kronor ur den rörliga delen av biståndsbudgeten.
Den rödgröna skuggbudgeten som presenterades tredje maj innehåller ett löfte att anslå 250 miljoner kronor i klimatpengar, utöver biståndet på en procent.
– Och alla ”vanliga” biståndsprojekt ska vara klimatsäkrade, säger Bodil Ceballos (MP).
Gunilla Reischl forskar om Global miljöpolitik och internationella miljöförhandlingar vid Utrikespolitiska institutet. Hon tycker inte att man ska underskatta vikten av symboliska handlingar.
– Sveriges roll i klimatarbetet är trovärdig på många plan, men klimatpengarna måste vara nya pengar, säger hon.
