Håkan Westin, universitetslektor vid Uppsala universitet, har vid 14.10-tiden ännu inte hunnit ta del av domen - eller resonemangen i domskälen - i sin helhet.

– Men nog vågar man påstå att domen är ovanlig, säger han till SvD.se.

– Det här innebär också att att mannen inte kan överlämnas till rättspsykiatrisk vård, oavsett hur stort vårdbehov som faktiskt föreligger.

Den 50-årige mannen frikänns alltså helt av Blekinge tingsrätt i Karlskrona.

Detta trots att rätten anser att det är ”klarlagt” att han på nära håll skjutit ihjäl 15-åringen med ett hagelgevär.

Men 50-åringen har, argumenterar rättten vidare, ”inte varit medveten om att det förelåg en risk för att hans handlande skulle döda pojke A och livshotande skada pojke B. Hans uppträdande efter det att han kommit till talar vidare för att han under normalt sinnestillstånd inte heller varit likgiltig för om pojkarna dog.”

Främst hänvisar rätten till mannens psykiska tillstånd vid gärningarna. Domstolen pekar också på att inget tyder på att mannen själv försatt sig i det tillstånd, exempelvis genom att dricka alkohol.

Att 50-åringen har agerat under en allvarlig psykisk störning är nämligen klarlagt, anser rätten, som samtidigt påpekar att även psykiskt störda kan begå uppsåtliga brott.

Men om den psykiska störningen varit så svår att gärningsmannen inte kan anses ha haft ett uppsåt, så ska heller inte ”något uppsåtligt brott anses begånget”, resonerar tingsrätten.

Det är också bakgrunden till den friande domen.

– Man kan säga att tingsrätten satt ribban för kravet på uppsåt högt. Han anses inte ha insett att den här följden, att pojken skulle dö, skulle kunna inträffa, säger Håkan Westin, universitetslektor i straffrätt vid Uppsala universitet till SvD.se.

Josef Zila, docent i straffrätt vid Stockholms universitet är inte förvånad över den friande domen.

– Rätten har resonerat så att den här mannen var så pass allvarligt psykiskt störd att man inte kan tala om uppsåt över huvudtaget. Det är unikt, jag känner inte direkt till någon liknande dom men det är heller inte särskilt överraskande med tanke på motiveringen, säger Josef Zila till SvD.se.

Han drar paralleller till ett fall från 1976 där en man dödade en annan man i ett svartsjukedrama men frikändes helt på grund av att han inte ansågs vara medveten om sin egen handling.

– Här stannade det vid uppsåt men det skulle lika gärna ha kunnat underkännas som handling. En människa med den här sortens problem kan göra saker utan att de klassas som en handling men den linjen har rätten inte gått på, säger Josef Zila som är övertygad om att fallet kommer att överklagas till hovrätten.