Många livsmedel blir snabbt dåliga om de inte förvaras svalt. Men trots matavfallets stora bidrag till utsläppen av klimatgaser har knappt ett enda skafferi byggts i Sverige på decennier. Behovet av att bygga fler uppmärksammas i en rapport från Naturvårdsverket.

Bananer, tomater, saft och syltburkar. Listan kan göras lång på matvaror som åldras med störst värdighet i en sval temperatur mellan 8 och 12 grader. Faktum är att många frukter och grönsaker klarar sig bättre i ett skafferi än i ett kylskåp.

Enligt en rapport från konsumentföreningen Stockholm, som SvD berättade om igår, hamnar 27 procent av den mat vi bär hem från butiken i soporna.

På uppdrag av Naturvårdsverket har en grupp experter analyserat vilka åtgärder som krävs för att minska svinnet i livsmedelskedjan. En slutsats är att svenska hem saknar lämpliga förvaringsutrymmen och att detta bidrar till den stora mängden matavfall.

– Vi diskuterade detta och ser man långt tillbaka hade vi ju jordkällare och även andra metoder än kyla. Idag finns det sällan riktiga skafferier i en lägenhet eller villa, säger en av författarna, Jörgen Leander vid Miljö- och projekteringsbyrån.

Han menar att det är en ond cirkel där handeln uppmuntrar konsumenterna att köpa storpack samtidigt som de väl hemma saknar lagringsutrymmen. Följden blir sämre hållbarhet och att mer mat slängs i soporna.

Den miljövänlige kan dessutom ha satsat på ett modernt och energisnålt kylskåp med så mycket isolering att det får plats mindre mat än tidigare.

Annika Borgman vid Sveriges arkitekter, SAR, säger att hon aldrig gjort ett skafferi trots att hon i många år ritat bostäder åt flera av landets största fastighetsbolag.

– Om det byggs idag skulle det i så fall vara i något väldigt speciellt objekt, som en villa med utpräglad miljöprofil. Det finns inget krav på skafferi i svensk standard och jag kan tycka att utrymmet är snålt tilltaget även för det övriga som ska in i köket, säger Annika Borgman.

För att ett skafferi ska fungera måste det ha vägg mot fasaden och byggas på plats. Då blir det också dyrt.

– Yta kostar pengar och ingen vill betala för ett rum fullt av mat. Då går man hellre ner en extra gång till en dygnet-runtöppen närbutik. Det är så konsumtionsmönstret ser ut, man lagrar inte längre maten hemma.

Utredarna bakom Naturvårdsverkets rapport menar att frågan om matavfallet hamnat i skymundan och föreslår en nationell kampanj för att kartlägga och informera om sambandet mellan mat, miljö, hälsa och ekonomi. Bland de föreslagna åtgärderna märks även att svinn tas med i företagens tillståndsansökan och att svinnet blir en obligatorisk del i miljörapporteringen.

Andra förslag är att informera elever och föräldrar om nyttan av att äta upp på tallriken. Och så att se till att det planeras förvaringsutrymmen för livsmedel som behöver lagras svalt vid nybyggnation av bostäder och affärslokaler.

– Miljödebatten kring bostäder har mest handlat om energibesparande isolering och källsortering av sopor. Men att göra biogas av mat som kostat miljön så mycket att producera är att gå en rejäl omväg. Det gäller att hindra flödet innan det blir matavfall, säger Jörgen Leander.