Köpenhamn
Vi besöker det nya Danmark under dagarna som frikyrkopredikanten Moses Hansen skapar rubriker i de danska tidningarna. Bärande på ett kors traskar han stadsdelen Nørrebros gator i en antimuslimsk provokation. Invandrarreglerna har skärpts i Danmark. Debatten har fått friare tyglar.

Den guldlockige predikanten har valt sin plats med omsorg. Stadsdelen är den mest multietniska i centrala Köpenhamn, ett Minimellanöstern insprängt i den danska arkitekturen. Små arabiska butiker ligger granne med restauranger med världens all mat på menyn, på trottoarerna möter pakistanska män i långa, luftiga skjortor flickskoleklasser som ledsagas av beslöjade somaliska skolfröknar.


Det danska gemytet har fått nya inslag. Invandrare får stå ut med att bli ifrågasatta och kritiserade. Men det finns de som opponerar sig, som de boende här i stadsdelen Nørrebro. Foto: Daniel Nilsson

Men här finns också trendiga kaféer och butiker som har ekologiska varor som affärsidé, här bor alternativa danskar och medelklassdanskar som upptäckt stadsdelens charm och trissat upp bostadspriserna.
Här visste den kontroversielle predikanten, som inför marschen deklarerade sitt stöd för det främlingsfientliga Dansk folkeparti,
att han skulle riva upp känslor.
Utanför Faderkirken står ett stort pressuppbåd och väntar på Moses Hansen. Han har fått tillstånd att föra sitt korståg i fem dagar och 600 poliser är redo att skydda följetåget där flera nazister deltar.
Många i Danmark skrattar och rycker på axlarna åt predikanten. Han beskrivs som en extremist, en clown, som inte är värd att lyssna på. Samtidigt menar många att det intressanta är inte hans budskap utan det faktum att han tillåts föra fram det - mitt bland stadens muslimer. Han är ett tecken på den lovordade danska yttrandefriheten, eller en mätare på att "proppen har gått ur den danska debatten, nu får man vräka ur sig i stort sett vad som helst om invandrare", som en journalist på plats uttrycker det. Något som skett efter att frågan om hårdare tag mot invandrare och flyktingar gjort sitt intåg på den politiska dagordningen, tror han.

Hit till Nørrebro söker sig få turister, det är inte här de finner det röd-vita Danmark. Svenskar på besök i den danska huvudstaden håller sig hellre till promenadstråket Ströget och Nyhavn med sina gemytliga uteserveringar. Här kan man få sig en kall Carlsberg och smørrebrød och kanske en Gammeldansk vid sidan om, medan man betraktar flanörerna. Språken är lika växlande som någonsin på Nørrebro, men här är det turisternas, inte invandrarnas, tungomål.
Ur en källare kommer Frithiof Staunsholm. Han har varit och köpt en back öl och cigaretter, och bor här runt hörnet i Nyhavn. Han om någon måste väl kunna förklara för oss hur bilden av det hyggelige Danmark rimmar med den vi på sistone fått av ett samhälle som stängt den öppna famnen. Men nej, Frithiof Staunsholm är inte den rätte:
- Danmark har med rätta blivit kritiserat. Men alla danskar är inte ansvariga för regeringens politik.
Tittar man på de opinionsmätningar som det danska Gallup gjorde före valet förra året bekräftas Frithiof Staunsholms bild. Danskarna, främst de unga, är övervägande positiva till invandringen och anser till och med att den är en vinst för samhället. Inte heller fanns det vid opinionsmätningen något större folkligt stöd för de stramare regler mot invandrare och flyktingar som folketinget lade fast den 1 juli i år, ett resultat av Dansk folkepartis inflytande på politiken. En Gallup från i år visar att trenden håller i sig. Endast en majoritet av Dansk folkpartis väljare tror att integration är omöjlig. Men om en nydansk skulle få ett jobb som även en "riktig dansk" sökt skulle nästan alla bli upprörda.

- Jo, jag tror nog ändå att det finns ett stöd för regeringens politik. Fråga runt bara, säger Frithiof Staunsholm.
Sagt och gjort, ett kvarter bort lastar John Petersen in Tuborg i en restaurang. Han är anhängare till den nya politiken och förstår inte kritiken som riktats mot Danmark, inte minst från svenskt håll.
- Vi kallar Sverige förbudslandet, det vet du va? Men här i Danmark har faktiskt något skett. Pia Kjaersgaard var otillfreds med den situation vi hade och gjorde något åt det. Det tycker jag är bra.
I Valby i stadens utkant där John Petersen bor har det de senaste två åren varit bråk mellan olika invandrargäng, berättar han. Han har också läst i tidningarna om kriminaliteten bland invandrarna.
- Medierna har skapat lynchstämning, säger Bashy Quraishy, danskboende pakistanier sedan 32 år och ordförande i ENAR, Europeiskt nätverk mot rasism.
Han skyller Dansk folkepartis framväxt och de etablerade partiernas svängning om invandrarfrågorna de senaste åren på de danska medierna. När de rapporterar om ett vanligt gatubråk skriver de "en muslimsk, marockansk, andra generationens invandrare slog oskyldig dansk ungdom", säger Bashy Quraishy. En individs handling tillskrivs religiösa och kulturella förklaringar.
- De flesta människor analyserar inte samhällssituationen.

Den danska regeringen förklarar de nya reglerna med en intention att bättre klara av att integrera de invandrare och flyktingar som befinner sig i landet till det danska samhället. Men Bashy Quraishy är övertygad om att det snarare handlar om att trygga den politiska makten genom att flörta med Dansk folkeparti än en vilja att förbättra de etniska minoriteternas socioekonomiska villkor.

Sofia Nilsson