I går skrevs historia om Sveriges styrelseskick.
Först när Katastrofkommissionen namngav och kritiserade de ministrar och tjänstemän som inte klarat sina uppgifter.
Sedan när statsminister Göran Persson meddelade att ingen av de utpekade tvingas ta konsekvenserna av kritiken.
Katastrofkommissionens rapport är i långa stycken förödande för regeringen, och interiörerna från utrikesdepartementet förra julhelgen ger ibland svindel.
En UD-tjänsteman som anade vidden av katastrofen uppmanas av en chef att inte bli ”hysterisk”, och blir utskälld när hon vill åka in till jobbet.

Chefen för konsulära avdelningen, Jan Nordlander, ringer till Räddningsverket för att försäkra sig om att man INTE förbereder en insats i Thailand.
Katastrofkommissionen har uppfatta sig som en ”medborgarkommission” och talar ett klarspråk som svider och avviker från svensk förvaltningstradition.
Om kommmissionens inställning bildar skola blir det i framtiden svårare för svenska politiker att smita undan personligt ansvar.

För här radas de skyldiga upp, med statsminister Göran Persson, utrikesminister Laila Freivalds och sjukvårdsminister Ylva Johansson i spetsen.
Medan övriga utpekade misslyckas under den akuta katastrofen beskrivs statsministerns ansvar som övergripande politiskt.

I samband med en rad svenska kriser och katastrofer, exempelvis Estonias förlisning, Göteborgsbranden och kravallerna vid EU-toppmötet 2001, har frågan om krisledningen aktualiserats.
Göran Persson har helt enkelt inte, av politiska skäl, velat skapa en central krisledning med operativa befogenheter i regeringskansliet.

I går gjorde statsministern först en kungspudel i riksdagen och bad om ursäkt för alla misstag regeringen begått. Sedan öppnade han för att skapa just en sådan krisledning som kommissionen kräver.
Ödmjukhet och full back alltså, med fingrarna på medietränarnas bibel.
Den borgerliga oppositionen vågar i det här läget inte utmana Persson.
Demokrati är till sist matematik, och man skulle inte få en majoritet i riksdagen för en misstroendeförklaring.
Dessutom väntar de borgerliga lugnt på fler akter som ska påminna väljarna om brister i socialdemokraternas regeringsduglighet.

Konstitutionsutskottets granskning blir klar först i vår.
Det innebär att Göran Persson och Laila Freivalds kommer att tvingas inleda valåret 2006 med att grillas över öppen eld i KU.
Och efter Katastrofkommissionens hårda kritik får socialdemokraterna i KU blunda riktigt hårt, om man vill slippa pricka sina egna statsråd.