Mahamed Elkooddi skär kebab på Folkets Kebab på Hornsgatan. Under ramadan serverar kebabhaket iftar-måltider varje kväll. Då arbetar halva personalstyrkan nattskift mellan klockan 18 och klockan 5.
Foto: David Magnusson
Folkets Kebab, Hornsgatan. På ett av Stockholms mest kända kebabhak är förråden fyllda inför ramadan. Varje kväll vid solnedgången dukar man fram en särskild iftar-buffé. Det brukar vara nästan fullsatt.
– Vi satsar väldigt mycket på just ramadan, berättar Obey Baroudi på Folkets Kebab.
Gästerna kommer vid 21-tiden. Personalrummet på Folkets Kebab har gjorts om till ett bönerum, möblerna är utflyttade och det ligger mattor på golvet.
Buffén står uppdukad så länge det finns gäster. Det blir en lång rad med maträtter: linssoppa, sallader, bönrätten fasolieh och kubba – friterade degknyten med köttfärsfyllning.
Utrikesdepartementet, Gustav Adolfs Torg. Den 2 september anordnar handelsminister Ewa Björling iftar på UD. I muslimska länder är iftarer tillfällen att umgås med släkt och vänner men också nätverka. Exempelvis företag ordnar ofta iftar-middagar med mingel.
Handelsministern bjuder in ett dussin representanter för muslimska organisationer i Sverige, berättar Jan Henningsson, ämnesråd och att en av UD:s främsta kännare av arabvärlden.
– Ramadan håller på att bli ett synligt och trivsamt inslag i Sveriges festivalkalender. Iftar-måltiderna har länge varit en diplomatisk finess ute i världen och det är ett etablerat sätt att umgås på, säger han.
Skärholmen. Rebwar Hassan, 50-årig geolog och miljövetare, är född och uppvuxen i irakiska Kurdistan, men han har inte fastat sedan han var i 12-årsåldern. Rebwar Hassan bär med sig många minnen från ramadan i sitt gamla hemland, berättar han.
– Vi barn fick presenter från släktingar och jag minns att jag såg fram emot det mycket.
Nu för tiden firar han med sin närmaste familj på högtiden eid som avslutar ramadan. De umgås och äter frukost, lunch och middag tillsammans. Att Rebwar Hassan själv inte fastar har med tro att göra.
– Jag är naturvetare och inte religiös. Jag har stor respekt för dem som fastar och ber, men jag är kritisk till dem som vill göra privat trosutövning till ett politiskt program, säger han.
Riksdagshuset, Nubiska rummet. Här blir det tvärpolititiskt iftar-mingel för riksdagens politiker och tjänstemän samt privatpersoner och företrädare för muslimska organisationer, arrangerat av riksdagsledamoten Mehmet Kaplan (MP).
Helsingborg. Sammar Abou-Harb, 26 år som jobbar på Helsingborgs kommun med att koppla samman arbetslösa och företag, beskriver sig själv som väldigt religiös. Första gången hon försökte fasta var hon sex år gammal.
– Nu håller Sammar Abou-Harb fastan strikt. Hon ser det som ett sätt att rena sin kropp och själ, att finna styrka och ”falla in i sig själv”. Hon säger att fastan är en ritual som hon genomgår nu, för att komma närmare Gud och reflektera.
Det viktigaste med månaden är att hon blir mer medveten, starkare.
– Du kan känna frustration, bli grinig, törstig och få sötsug. Och du vet om att du inte får stoppa i dig någon mat. Det behövs styrka för att hantera den här frustrationen så att den inte går ut över andra.
SEB, Sergels Torg. I sina lokaler mitt i Stockholm anordnar banken sedan fyra år tillbaka en årlig iftar-måltid för ett hundratal ambassadanställda och kunder, främst från muslimska länder.
– Vi gör det för att vi värnar om våra relationer med kunder och intressenter som firar ramadan, säger Marcus Wahlberg, key account manager på SEB:s non resident-avdelning som sköter samarbetet med utländska kunder och andra länders handelsråd.
– Det är inte så annorlunda från en vanlig middag. Vi pratar om allt möjligt, från affärslivet till kulturella och religiösa saker.









