Agneta Josefsson har spelbutiken Spelgruvan i centrala Falkenberg.
Hon har flera stamkunder som alltid besöker butiken samma dag och samma tid i veckan.
Men i fredags så märkte Agneta att en av kunderna, en 80-årig dam, inte hade dykt upp som vanligt.
– På fredagmorgon så står alltid den här damen och hänger utanför min dörr. Men när hon inte var där i fredags så blev jag orolig, säger Agneta Josefsson.
Och dagen efter dök hon inte heller upp. Kvinnan bor i närheten och är med i ett litet andelsspel som butiken har, något som hon är väldigt noggrann med – så Agneta kände direkt att det var något som inte stämde.
Ingen av de andra kunderna hade heller sett eller hört något från kvinnan.
– Jag blev orolig för att hon kanske hade blivit sjuk eller ramlat och slagit sig där hemma. Det är det värsta jag vet, att hon kanske låg där alldeles ensam. Hon har heller inga anhöriga, säger Agneta.
Hon visste inte hur rätt hon hade.
Efter att jobbet hade lugnat ner sig på lördagen så gick Agneta hem till kvinnans bostad.
Hon märkte att rullatorn stod utanför dörren – men trots att Agneta ringde på flera gånger fick hon inget svar.
– Då ringde jag bostadsvärden och frågade om han kunde gå in i lägenheten och se efter. Men han var tvungen att kontakta polisen först.
Bostadsvärden ringde polisen som gick in i lägenheten.
Och samma kväll så ringde en annan kund till Agneta och berättade att det nu stod polis och ambulans utanför den 80-åriga damens lägenheten.
Agneta åkte direkt dit.
– De kom ut med henne på en bår, halvsittandes, så jag gick direkt fram och frågade hur det var med henne.
Damen hade ramlat hemma i lägenheten och brutit lårbenshalsen. Hon hade legat ensam på golvet i flera dagar utan mat och vatten – och var nära döden.
Polisen berättade för Agneta att om hon inte hade slagit larm hade kvinnan inte överlevt.
– Jag blev helt skärrad över vad som hänt, men blev samtidigt lättad över att jag följde min magkänsla och kollade hur det var med henne. Jag både darrade och grät, säger Agneta.
Kvinnan fördes till Falkenbergs sjukhus för vård och är kvar där än.
– Vi ska åka upp och hälsa på henne senare i dag. Hon verkar må bättre. När jag ringde sa hon ”tack för att du räddade mitt liv,” jag sa ”men lilla gumman, det är ju klart”.
Det är många som hört av sig och tackat Agneta. Uppmärksamheten har varit omtumlande. Men Agneta säger att hon inte gjorde något märkvärdigt.
– För mig är det bara naturligt att man bryr sig om varandra. Det är lite chockerande att det blivit en så stor grej över att gjort något som för mig är helt naturligt. Så vill jag bara att alla ska vara, säger hon.
