Det framgår av en idéskrift som riksåklagaren (RÅ) kommer att presentera i morgon. En arbetsgrupp med representanter för hela rättsväsendet har tagit fram förslagen.

Stora, otympliga, tids- och kostnadskrävande ekobrottsmål har länge varit ett problem inom rättsväsendet. Det är framför allt dessa mål som lett fram till arbetsgruppens förslag.

Advokat Jan Karlsson företräder ofta misstänkta i stora ekobrottsmål.

- En risk är att ett sådant här system, där åklagaren och den misstänkte ska komma överens, blir mera dolt för insyn och det kan därmed kan hota rättssäkerheten, säger Karlsson till TT.

Han anser att ett system med straffrabatt i första hand kan användas vid brott mot staten som grova ekobrott eller vid brott utan tydliga målsägare som narkotikabrott och koppleri.

- Vid grova våldsbrott har jag svårt att se att det kan användas. Då kommer brottsoffren i kläm, säger Karlsson.

Hur stor straffrabatt en hjälpsam misstänkt ska kunna få anges inte i förslaget. Men man konstaterar att många länder, till exempel Norge och England, använder sig av en straffnedsättning om cirka 30 procent.

Förslag om så kallade kronvittnen, som går fria mot att de berättar om andras brott, avvisas av arbetsgruppen.

En statlig utredning, BRU (Beredningen för rättsväsendets utveckling) avvisade förra året plea bargain-systemet med hänvisning till att det skulle vara ett avsteg från principen om allas likhet inför lagen.

RÅ:s förslag, som kommer att läggas fram för justitiedepartementet, kräver ytterligare utredning, anser arbetsgruppen.

TT har varken lyckats nå justitieminister Beatrice Ask eller riksåklagare Fredrik Wersäll för en kommentar.