- I sina domskäl skriver tingsrätten att Bergwall/Quicks erkännande var det mest handfasta beviset för hans skuld. Nu är den processuella situationen helt ändrad och jag skulle behöva bevisa att hans gamla erkännande var riktigt och att återtagandet är fel. Det låter sig inte göras, säger extra åklagare Olle Sohlberg till TT.

Quick dömdes för mordet på 9-åriga Therese i Norge 1988. I september förra året fick han resning sedan han tagit tillbaka sitt erkännande.

I ett yttrande skriver Sohlberg att det är tveksamt om Bergwall/Quick hade kunnat vara på plats i Fjell vid tidpunkten för Thereses försvinnande. Det finns utrymme för ett alternativt händelseförlopp och en alternativ gärningsman, skriver han.

Det som väckt mest uppseende när Theresemordet utretts på nytt är att det som experterna i den förra rättegången kallade ”brända benbitar från en ung person i flickans ålder” i själva verket inte var människorester.

En undersökning av sammanlagt tolv forskare på Statens Kriminaltekniska Laboratorium visade att det i stället var bitar av trä, lim och syntetmaterial. Men det har inte haft någon avgörande betydelse för Sohlbergs nedläggningsbeslut, uppger åklagare.

Bergwall/Quicks advokat Thomas Olsson hade väntat sig att åtalet skulle läggas ned.

- Det är ett viktigt beslut och det här andra nedlagda åtalet visar på att de falska erkännandena är en del i en systematik, säger Olsson till TT.

TT: Man ska ju inte kunna dömas bara på sitt erkännande i Sverige - har det skett här?

- Nej, det vill jag inte säga. Tingsrätterna har bibringats en felaktig och vilseledande bild av erkännandena och en missvisande bild av den utredning som ligger bakom, säger Olsson.

Förre överåklagaren Christer van der Kwast som drev målen mot Quick anser att Åklagarmyndighetens hantering av Therese-målet är oprofessionell och att Riksåklagaren (RÅ) är ytterst ansvarig för detta.

- Hovrätten beviljade resning i målet eftersom man ansåg att ansvarsfrågan borde prövas på nytt i Falu tingsrätt. Dagens bedömning av bevisläget leder nu till att en välmotiverad tingsrättsdom i ett mycket uppmärksammat och omstritt mål inte får den domstolsprövning som förutsätts av hovrätten, säger van der Kwast till TT.

Han är kritisk mot att Riksåklagaren har valt att inte ingripa.

Bergwall/Quicks nästa resningsansökan, den tredje i ordningen, kommer redan nästa vecka, uppger advokat Thomas Olsson.

Den handlar om domarna för morden på två norska kvinnor; Trine Jensen i Oslo 1981 och Gry Storvik i Oslo 1985.

Polismästare Christine Fossen i Söndre Buskeruds polisdistrikt i Norge är besviken efter tisdagens besked men vill inte kritisera svenska åklagarmyndigheten. Hon berättar att förundersökningen om mordet på Therese är den största i Norge under efterkrigstiden.

- Vi gjorde en mycket grundlig efterforskning och när Quick sedan kom och erkände mordet så var det väldigt mycket av det han berättade som stämde med vad vi hade funnit. Vi hittade inget som pekade i någon annan riktning, säger Fossen.

Norska myndigheter ansåg att domen mot Quick var riktig och chansen att nu hitta en mördare bedöms som mycket liten.

- Vi har inget att bygga en ny undersökning på och inget som pekar mot någon annan person, säger Fossen.

Det är 22 år sedan mordet på Therese begicks och det preskriberas om tre år.

Quick tog 2008 tillbaka samtliga erkännanden om åtta mord. Han friades förra våren från mordet på en ung israel i Hedemoratrakten 1988.

Han har suttit dömd till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning sedan 1991.

Dessa mord har Quick dömts för:

- Charles Zelmanovits, Piteå 1976

- Johan Asplund, Sundsvall 1980

- Trine Jensen, Oslo 1981

- Holländska makarna Stegehuis, Appojaure 1984

- Gry Storvik, Oslo 1985

samt de två han nu friats från.