Statsåklagare Bo Ericsson väljer att inte driva åtalet. Han konstaterar i en kommentar bland annat att det saknar teknisk bevisning.

Han grundar sin bedömning på förundersökningsprotokollet i form av förhören med Quick samt det oredigerade videomaterialet av vallningarna och rekonstruktionerna av morden.

- Vad jag förstår fick tingsrätten bara den redigerade varianten, säger han till TT.

TT: Betyder det att det är förståeligt att tingsrätten fällde honom med tanke på vad som lades fram?

- Ja, det tror jag. Det som talade mot att Quick skulle ha gjort detta har tonats ner och eventuellt utelämnats.

Den juridiska gången är nu att Falu tingsrätt utifrån Bo Ericssons beslut att åtalen läggs ner kommer att kommunicera med Quicks försvarare som begär en frikännande dom. Precis som i de andra friande fallen väntas tingsrätten att besluta om en sådan dom på handlingarna, det vill säga någon ny rättegång blir det inte.

”Jag har ingen annan kommentar än att beslutet var väntat”, skriver justitierådet Göran Lambertz i ett sms till TT.

Lambertz är en av huvudfigurerna i den strid om Quickfallet som eskalerat på senare tid.

Inte heller Christer van der Kwast, tidigare åklagare i Quickmålen, blev överraskad av Bo Ericssons beslut att lägga ner åtalen.

- Men jag hade inte förväntat mig den här typen av argumentation, för den tycker jag är direkt undermålig. Framför allt är det fel att domstolen inte skulle ha fått klart för sig hur Quicks uppgifter varierade och problematiken med det, säger Christer van der Kwast till TT.

- Hela saken handlar egentligen om att Quick har tagit tillbaka sina erkännanden. Problemet är att han aldrig har konfronterats med ordentligt skarpa frågor om varför han ursprungligen erkände och kunde lämna de uppgifter han gjorde och nu har tagit tillbaka allt, säger Christer van der Kwast.

Bakgrund:

Quick fälldes sammanlagt för åtta mord. Med de två norska fallen har nu åtalen, sedan Quick beviljats resning, lagts ner i fem fall.

Trine Jensen hittades död 1981 utanför Oslo och Gry Storvik hittades död i Oslo 1985.

Resningsansökningar har lämnats in i ytterligare tre mordfall, på de holländska makarna Stegehuis som hittades knivmördade i Appojaure utanför Gällivare 1984 och på Charles Zelmanovits som försvann i Piteå 1976 och vars kvarlevor hittades 1993.

Resningsprocesserna startade sedan Quick tagit tillbaka tidigare erkännanden.

Läs mer om fallet Quick:

van der Kwast: "Alla hovrätter har fel"

Anhöriga kräver nytt ljus över fallet Quick

Grafik

Quicks domar och frikännande

När Quick frias – vad händer då?

Utdrag ur boken: Quick behöver bara humma

Quick: "Att tala sanning har befriat mig"