På Riksmottagningen på Kumla passerar landets värsta kriminella. Här hamnar alla kriminella män som dömts till fyra års fängelse eller mer. Sedan Riksmottagningen öppnades 1997 har omkring 2 500 grova brottslingar utretts - exempelvis Malexandermördarna och mordbrännarna från diskoteksbranden i Göteborg - innan de placerats ut på anstalt.


I en ny stor undersökning som SvD tagit del av och som presenteras i Örebro i dag ingår sammanlagt 2 262 av de intagna. Varje fånge som hamnat på mottagningen mellan den 1 april 1997 och 31 december 2003 finns med. Nästan var tredje (31,7 procent) procent var inte dömda tidigare. Och inte ens varannan långtidsdömd (47,9 procent) var född i Sverige. Det är ”anmärkningsvärt” skriver rapportförfattarna, att en majoritet har sitt ursprung i ett annat land än Sverige.

- Det är inte förvånande. Det finns en överrepresentation av personer med invandrarbakgrund när det handlar om klassiska underklassbrott med mycket långa fängelsestraff: grova narkotikabrott och vålds- och
sexualbrott, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.
Studien visar också att hälften av de långtidsdömda fällts för narkotikabrott och smuggling. Men också våldsbrott är mycket vanligt. 45 procent har dömts för mord, dråp, sexbrott, rån och misshandel.

I Sverige får fångar med allvarlig psykisk störning inte sättas i fängelse. De ska ha vård inom rättspsykiatrin och i huvudsak tycks det filtret inom rättsväsendet fungera hyggligt. 94 procent av sex- och våldsbrottslingarna hade inga allvarliga psykiska störningar.
Men flera av de långtidsdömda som hamnade på Riksmottagningen borde inte haft fängelse alls. Sju vålds- och sexualbrottslingar - en per år - diagnostiserades som allvarligt psykiskt störda. Och hos ytterligare 33 grova brottslingar hade psykologerna tydliga misstankar om att de hade allvarliga psykiska störningar. Det här är störningar som antingen felbedömts eller inte upptäckts tidigare, menar Kriminalvården.
- Det är karaktäristiskt för den kraftiga skärpning av praxis som skett sedan
1999. Vi har fått väldigt många, väldigt störda människor i våra fängelser och de sitter längre tid, säger Jerzy Sarnecki.

Och de svenska fängelserna är bevisligen fulla av psykopater, antisociala personligheter, och allmänt störda. Psykologernas utredningar visar att sex av tio våldsbrottslingar och fyra av tio sexualbrottslingar är personlighetsstörda. 30 procent av de grova våldsbrottslingarna är psykopater, nästan lika många har antisociala störningar.
Speciellt allvarligt är att så många bedömdes som psykopater. De återfaller ofta i brott. Psykopati har allmänt ansetts som ett obotligt eller åtminstone mycket svårbehandlat tillstånd och inom kriminalvården sätts psykopater i allmänhet inte i behandlingsprogram. Men det finns särskilda behandlingsprogram som skulle kunna fungera på den här typen av störda, grova brottslingar och som skulle kunna ge effekt, heter det i rapporten.

Psykologutredningarna visade också att många av de våldsbrottsdömda hade ADHD-symptom i tidig ålder.
Stora delar av
undersökningen bekräftar ett känt mönster: varannan långtidsdömd missbrukar, oftast narkotika. Tre av fyra våldbrottslingar har haft tidiga anpassningsproblem i skola, hem eller samhälle.