De senaste åren har flera brutala och uppmärksammade våldsbrott inträffat, där gärningsmannen har varit psykiskt sjuk och där det har visat sig i efterhand att det har funnits brister i vården före brottet.
Professor Lars Hansson, som leder det nystartade kunskapscentret i Lund, anser att psykossjuka har varit en bortglömd grupp inom öppenvårdspsykiatrin.
- Personer med psykossjukdomar behöver ett flexibelt och behovsanpassat stöd, med stöd i hemmet, stöd i att klara sociala färdigheter, stöd i familjesituationen och också någon som tar ansvar för helheten i det stöd som behövs. Det stödet är nu uppsplittrat mellan kommun och landsting så att helheten oftast inte nås, åtminstone inte för de som har komplicerade vård- behov, säger han.

Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser, som är ett nationellt kunskapscentrum placerat vid Lunds universitet, har startats på initiativ från den psykiatriutredning som leddes av Anders Milton.
Kunskapscentret ska anlita 20 personer med psykisk sjukdom till det råd som ska bildas. Av praktiska och ekonomiska skäl kommer det första rådet att bestå av psyksjuka i Skåne.
Personerna som anlitas ska gå en kurs där de får utbildning om forskning och hur olika forskningsmetoder fungerar. Därefter ska de som är motiverade och intresserade få betalt för att sitta med i ett råd som har till uppgift att hjälpa forskarna.
En av brukarnas uppgifter blir att föra ut kunskap om de forskningsresultat som finns om olika psykosociala åtgärder och behandlingar, så att kunskapen kan komma till användning inom vårdarbetet i kommuner och landsting.
En annan uppgift blir att förse forskarna med information om de erfarenheter de som brukare har av olika stöd- och behandlings-insatser.
- Modellen med brukarbaserade forskningsråd har vi tagit från institutet Service Users Research Enterprise i London, berättar professor Lars Hansson.

Jan-Olof Forsén, ordförande i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, är positiv till projektet och anser att det är ett av få exempel där brukarnas erfarenheter tas tillvara.
- Det låter jättespännande. Man brukar prata om vetenskap och beprövad erfarenhet och om forskarna står för vetenskapen kan vi stå för den beprövade erfarenheten. Hittills har den inte tillvaratagits, vare sig av forskning eller praktik, säger han.
I London har man nu kommit så långt att de mest motiverade brukarna driver sina egna forskningsprojekt.
Det är tio år sedan den svenska psykiatrireformen genomfördes. Reformen skulle stärka stödet åt framförallt psykiskt långtidssjuka. Liknande förändringar hade då redan gjorts i många andra länder.
Forskare har under de år som har gått gjort vetenskapliga studier av hur olika psykosociala åtgärder inom den öppna vården har fungerat. Problemet har varit att föra ut den kunskap som finns till dem som arbetar praktiskt inom psykiatrin.

Det nya kunskapscentret startade vid månadsskiftet och har sitt huvudsäte i Lund, där det kommer att finnas ett kansli med tre till fyra personer. Till centret hör sammanlagt elva forskare
som finns vid universitet och hög-skolor i Lund, Malmö, Växjö och Umeå. Centret ska arbeta med forskning, utbildning och kunskapsspridning.
- Det är viktigt att motverka stigmatisering av psykiskt sjuka människor, säger professor Lars Hansson. Sådan utsatthet spelar roll för våldsdåd som det utanför Jönköping, då en pojke dödades.