Att bläddra sig bort, bli inspirerad och få tips fungerar för inrednings- och modemagasin. Men varför inte möblera om i skallen? Byta gamla tankar mot nya?
I höst utkommer tre nya publikationer, som alla behandlar vårt mentala välmående.
– Vi vill skildra världen ur ett psykologiskt perspektiv. Men vi levererar inga patentsvar. Vår ambition är att läsaren inte bara ska bli lite klokare, utan också ska ha lite roligt, säger Catarina Baldo Zagadou, redaktör för M Psykologi.
Med lustfylld läsning vill tidningen pejla psyket. Som att göra ett modereportage om vad en klädstil signalerar. Eller ett läsartest för att kolla om man är trygghetsnarkoman. Tidskriften ska vara som en väninna säger Catarina Baldo Zagadou.
Även om intresset för psykologi länge varit stort, kan hon med 30 års erfarenhet som journalist i ämnet se vissa skillnader mot tidigare. Området diskuteras inte längre enbart av en elit. Och de psykologiska termerna används numera i vardagen.
– Vi lever i psykologins tidevarv, och det är en världsbild som slagit igenom. Det gäller både i stort och smått, när något händer en själv, ens vänner eller när världen hamnar i kris.
Precis som M Psykologi är en systertidning till Amelia Adamos M, så är Modern Psykologi Språktidningens lillebror. Chefredaktören Patrik Hadenius förklarar det ökade intresset och nysatsningen med att folk i allmänhet är mer respektlösa inför auktoriteter och tar sina egna känslor och analyser mer på allvar nu än förr. Dessutom märker han en tydlig generationsskillnad bland männen: det är numera tillåtet att diskutera pappaledighet, utbrändhet och hur man mår.
– Nu börjar vi upptäcka att vetenskapen kan hjälpa oss i vardagen. Psykologin kan ge mig som trebarnspappa verktyg att förstå hur mina barn fungerar och hur jag ska relatera till dem, säger Patrik Hadenius.
En intervju med skidstjärnan Anja Pärson handlar om hur en vinnarskalle tänker och en annan artikel om hur den privata sfären påverkas av sociala medier som Facebook. Hadenius tror också att psykologi blivit mer rumsrent tack vare nya upptäckter som förklarar mekanismerna bakom samband man länge känt till, exempelvis musikens läkande kraft.
– Neurovetenskapen kan förklara hur detta fungerar i vården av Alzheimerpatienter. Och när det finns vetenskapliga belägg för något de flesta bara haft en magkänsla kring, är det också lättare att ta till sig.
Även dagens teknik har spätt på intresset för psykologi menar journalisten och psykologkandidaten John Airaksinen. Anställda kan personlighetstestas eller fortbildas via internet till exempel.
John Airaksinen driver Psykologifabriken, ett företag som använder ny forskning som affärsidé.
– Jag tycker att det är otroligt coolt att tekniken gör det möjligt för en massa människor som aldrig skulle gå i terapi att ändå kunna använda psykologisk kunskap för att må bättre. Och lära sig hantera livets oundvikliga motgångar, säger han.
Ett annat exempel är mobilen. Själv använder han sig av en tacksamhetsapplikation. Noterar det positiva som hänt under dagen. John Airaksinen menar att under 00-talet har forskningen kring ”positiv psykologi” med fokus på tacksamhet och optimism slagit igenom, långt utanför den akademiska bubblan. Att må, handlar inte bara om att må dåligt längre.
– En hel drös studier har visat att man mår bättre av att uttrycka tacksamhet i vardagen. Det blir en uppåtgående spiral eftersom det både ger effekt i stunden och tränar hjärnan att uppmärksamma det positiva i tillvaron. Insikten om vad psykologi kan användas till har också nått företagen, där nyvunna upptäckter om exempelvis köpsituationer och konsumenters val självklart är intressanta.
– Psykologin har lämnat terapirummet. Inom ekonomin har man allt mer börjat inse att människor inte är de totalt rationella och upplysta konsumenter som de gamla modellerna bygger på. Fältet beteendeekonomi, som bland annat handlar om beslutsfattande och innehåller en massa psykologi, är på frammarsch, säger John Airaksinen.
Ekonomin har också möjliggjort den nya tidskriften Nära, som rör sig i fältet mellan andlighet och det som kan kallas gränspsykologi eller new age.
– Tidningsmarknaden var äntligen mogen för en sådan här produkt, annonsförsäljningen till vårt första nummer nästan fyrdubblades mot budget. Marknaden tror på oss, säger Madeleine Walles, redaktör och ansvarig utgivare.
Alla är inte lika positiva. Ingela Wadbring, medieforskare vid Göteborgs universitet, tror i stället att just tidningen Nära är ett exempel på en generell trend bland tidningsförlagen: man startar en titel, ger den chansen några nummer och lägger sedan ned den om den inte går tillräckligt bra.
– Förlagen har ju redan kunnandet och organisationen att göra tidning och då är det bättre att testa direkt om en tidskrift fungerar än att ta omvägen via en marknadsundersökning som inte kan garantera någonting men kanske kostar lika mycket som själva projektet, säger Ingela Wadbring. Hon tillägger att mediehusen ofta inspireras av varandra vilket kan förklara varför flera liknande tidningar lanseras ungefär samtidigt.
Men Catarina Baldo Zagadou på M Psykologi konstaterar också att moderna människor inte längre accepterar att ”bli vid sin läst”. Hon jämför med en förkylning. Förr kunde den utvecklas till en lunginflammation och vara dödlig. Idag räknar vi med att infektioner kan botas. Samma gäller vårt inre.
– Vi tror och vet att vi kan må bättre och vi kräver det också. Att må bra har blivit en mänsklig rättighet.
