De första läkemedlen togs främst fram för behandling av psykotiska personer. Men med en nyare generation neuroleptika har användningsområdet breddats.

Förutom vid schizofreni ges det bland annat till personer som lider av mano-depressivitet och vanföreställningar samt vid demenssjukdomar.

En grupp kanadensiska forskare har undersökt vilka biverkningar det kan ge för sköra, äldre personer. 20682 dementa över 66 år som bodde hemma samt ytterligare 20559 dementa som bodde på sjukhem under perioden 1997–2004 har ingått i studien, som presenteras i den amerikanska läkartidningen Jama.

De äldre delades in i tre grupper vardera: en som fick gamla sortens antipsykosmedel, en annan som fick de nyare medicinerna samt en tredje kontrollgrupp som inte fick dessa medel alls.

Jämfört med kontrollgruppen var risken att dö eller tas in på sjukhus drygt tre gånger högre för de hemmaboende som tog de nyare läkemedlen och nära fyra gånger högre för dem med gamla typen av neuroleptika. De sjukhemsboende fick en dubblerad risk för dessa svårare biverkningar.

Uppföljningen gjordes en månad efter påbörjad medicinering.

–Vi har säkert bara sett toppen av ett isberg. Studien visar att förskrivning måste ske med stor försiktighet även vid korttidsbehandling, kommenterar forskningsledaren Paula Rochon, geriatriker vid institutet ICES i Ontario.

Professor Yngve Gustafson, överläkare i geriatrik i Umeå sär inte förvånad över resultaten.

–De här medicinerna är direkt olämpliga att ge till äldre som är känsliga för biverkningar, anser han. Vi vet sedan tidigare att de ökar risken för fallolyckor och stroke. Ändå har vi sett hur 40 procent av alla på demensboende i Västerbotten får dem.

Läkemedlen används för att lugna ned dementa som kan bli aggressiva och få vanföreställningar och hallucinationer. Mer och rätt utbildad personal skulle vara en bättre lösning, anser Yngve Gustafson.