Forskaren John Forbes Nashs liv utgör grunden för filmen A Beautiful Mind där Russel Crowe spelar huvudrollen. Den nobelprisade forskaren har fått diagnosen paranoid schizofreni.
Foto: ELI REED/AP
Året 1994 fick amerikanen John Forbes Nash Ekonomipriset till Alfred Nobels minne för sina revolutionerande upptäckter inom ekonomisk spelteori. Men hans historia hade knappast blivit Hollywood-material med Russel Crowe i huvudrollen om det inte vore för att matematiksnillet hade en diagnos: Paranoid schizofreni.
Som ung forskare vid prestigefyllda universitetet MIT i Boston betedde sig John Forbes Nash allt märkligare. Han trodde sig se en konspiration där män i röda slipsar förföljde honom och planerade att ta makten i USA. Till slut skrev hans fru in honom på mentalsjukhus där han tvångsvårdades. Nash fortsatte trots sjukdomen, som bland annat drev honom att söka asyl i Europa, sin vetenskapliga bana.
Samband mellan ”galenskap” och briljans är inget nytt tema. Forskning har tidigare visat att hög kreativ förmåga är vanligare hos människor med anlag för psykisk sjukdom. Samma sak gäller förmåga att göra ”bisarra” associationer. Kopplingen har setts som mer skröna än fakta, säger Rakel Lundgren på Schizofreniförbundet:
–Tankar har ju förekommit om att kreativa och specialbegåvade människor oftare drabbas av schizofreni men jag läste så sent som härom dagen att det är myter.
Men nu visar svenska forskare för första gången att det verkligen tycks finnas ett bevisat samband mellan psykisk ohälsa eller hjärnor som fungerar som sjuka och kreativitet och förmåga till nytänkande.
–Poängen är att vi kan föreslå en förklaring till den mystiska kopplingen mellan schizofreni och kreativt tänkande, säger Fredrik Ullén, docent vid Institutionen för kvinnor och barns hälsa på Karolinska institutet, som lett studien.
Tillsammans med doktoranden Örjan de Manzano har han studerat hjärnans funktioner och så kallade dopamin D2-receptorer. Slutsatsen de drar i sin studie som presenteras offentligt idag – och som väntas ge rubriker över världen – är att dopaminsystemet, där signalsubstanser förs till hjärnan som en del av hjärnans kommunikationssystem, hos friska högkreativa hjärnor påminner om schizofrena.
Genom att låta friska personer göra så kallade divergenta tester, där det gäller att komma på många olika lösningar på ett problem, har forskarna fått ett mått på deras kreativa förmåga. Gemensamt för dem som lyckades väl var lägre täthet på dopamin D2-receptorer i hjärnans talamus jämfört med de lågkreativa personerna. Det är samma typ av mönster som schizofrena uppvisar. En följd av detta kan vara att talamus, som fungerar som hjärnans filtreringsstation för bland annat sinnesintryck, släpper genom mer information. Hjärnan lär sig jobba under högtryck och kan göra mer ovanliga associationer.
–Speciellt i talamus är nivåerna lägre hos schizofrena och högkreativa människor. Ju mer kreativ du är, desto lägre nivåer har du där, säger Fredrik Ullén.
Slutsatsen innebär inte att personer som drabbas av schizofreni automatiskt är mer kreativa. Framför allt har den som är sjuk svårare att dra nytta av sin gåva:
–Blir du sjuk är det svårt att vara kreativ med de svåra problem man dras med. Däremot så har briljanta personer oftare psykisk sjukdom i släkten och de kan oftare än andra drabbas av psykisk sjukdom under perioder i livet.
Fredrik Ullén tror att upptäckten skulle kunna förklara varför anlag för schizofreni förs vidare – fördelarna med hög kreativitet har visat sig vara stora för mänskligheten.
Rakel Lundgren på Schizofreniförbundet ser fram emot att läsa om fyndet:
–Det är en positiv upplysning att veta det. Sen så är det ju så att det kreativa kan förvandlas till vad som helst, det är inte alla gånger positivt att man är kreativ.
