Den 11 september kommer konstnären Lars Vilks att befinna sig i New York på en konferens arrangerad av en antimuslimsk organisation: Stop Islamization of Nations (Sion).

Han påpekar att han inte sympatiserar med organisationens åsikter, utan att han hoppas få berätta sin historia. Som konstnär vill han dock inte tycka för mycket:

– Jag har en del tunna, ganska enkla åsikter: Yttrandefriheten måste försvaras i alla lägen och islam är inte någon fara för västvärlden. Däremot lider islam av att inte vara moderniserat – det blir en kollision där.

– Det är hur man ska hantera den kollisionen som allting handlar om.

Bästa formen för ifrågasättande och reflektion finner han i konsten.

– Det här är ett konstprojekt som utvecklas i olika riktningar. När jag blev inbjuden av Sion såg jag ytterligare en aktör som är indragen i dramat kring islam och synen på den.

Andra aktörer, påpekar Vilks, är al-Qaida och statsminister Fredrik Reinfeldt. Förstnämnda gjorde enligt konstnären ett ”inhopp” 2007 efter Vilks rondellhund:

– De kom med en prissumma på 100 000 dollar till den som slog ihjäl mig. Det är väl ett påtagligt inhopp?

Statsministerns deltagande beskriver Vilks som följer:

– Fredrik Reinfeldt kallade in alla de här arabiska ambassadörerna för att lugna ned dem då jag gjort rondellhunden.

Varför Lars Vilks ständigt gör nya inspel har han ingen riktig förklaring till, syftet bör helst inte beskrivas:

– Ett konstverk ska inte ha så mycket syften. Betraktaren som får göra något av det. Du väljer ett ämne som har en aktualitet, som kanske är känsligt och diskuteras mycket. Konsten står för icke-politiska inspel.

Anser du dig vara icke-politisk?

– Man kommer inte undan vissa åsikter, men jag försöker vara så svag som möjligt i det.

Är inte kommande konferensdeltagande ett politiskt inspel?

– Jag åker inte dit för att ge dem mitt stöd. Jag åker dit för att de är ytterligare en aktör; de är något som finns, en organisation som är pådrivande och som också gjort avtryck här i Sverige.

Terroristforskaren Magnus Ranstorp ser Lars Vilks deltagande i konferensen som ett av många tillfällen då han gör ett utspel för att hålla igång publiciteten kring sin person.

– Det är det här sättet han valt att agera på. Det sätter till viss del fokus på honom ytterligare, vilket ibland kan räcka för att trigga igång något, säger Ranstorp men tror ändå att fokus på Vilks snart kommer att ”försvinna i bruset”:

– För en liten krets gör det honom fortfarande aktuell. Men jag tror inte att hotbilden kommer att öka. Det beror väl på hur mycket man chattar om det på jihadistiska och al-Qaida-relaterade hemsidor.

Hotbilden finns där; den har visat sig vid olika tillfällen, konstaterar terroristforskaren. Ändå har Vilks alltid varit sekundär i de här sammanhangen, enligt Ranstorp:

– Han har befunnit sig i skuggan av de danska Muhammedteckningarna. Det är på senare tid som man, i avsaknad av att man inte kommit åt Jyllandsposten, har gett sig på honom.

Liksom Vilks själv konstaterat menar Ranstorp att Vilks berättigar sitt agerande med att det är en del av konsten.

– Jag är inte förvånad, men tycker det är oklok av honom.

Vilks själv är av samma åsikt, och säger sig förstå dem som tycker att han provocerar:

– Ja, det kan jag förstå. Jag är en mycket förstående människa. Med lite vidsyn kan man förstå andra.

Vad har du för svar till dem?

– Sånt är livet.

– Provokationer är viktiga, det är så man för utvecklingen framåt. Det är så man ökar medvetenheten.